B&D 7 MARS: Möt feelgoodaktuella Eli Åhman Owetz!

eli

Hej Eli! Vem är du?

– Jag är författare och journalist, 54 år, som efter många år i tidningsbranschen nu bestämt mig för att försöka undvika att vara anställd och bli en fri människa. För tre år sedan lämnade min man och jag Solna och flyttade ut till gården där jag växte upp (är bonddotter) och som tidigare var vårt fritidshus. Jag försöker göra en resa liknande den som huvudpersonerna i min roman Hemma hos Bettan gör. Göra något nytt efter 50, flytta till landet, leva enklare. Jag försörjer mig nu på att skriva romaner, översätta deckare och ta frilansuppdrag.

 

Grattis till nya boken Hemma hos Bettan, hur vill du beskriva den?

– Som en roman om vänskap, kärlek och om känslan av att ännu vara 14 år inuti men samtidigt ses som för gammal på sin arbetsplats. Det är en feelgood-roman med humor men också med en botten av allvar. Och med en massa 70-talsreferenser, förstås. Allt från persikor med vispgrädde till milslånga skjortkragar och Status Q på kassettbandspelaren.

 

För vem är boken skriven? 

– Jag har skrivit den med mina generationskamrater i tankarna, 50-60-talisterna. Det skrivs inte så många böcker om folk som heter Bettan, Matte och Carina. Det finns ”gran-lit” och pensionärsrånare etc men jag tycker att just vår generation, lite yngre, är underrepresenterad. Och de i min egen ålder som hunnit läsa boken är väldigt glada över den. Men det allmänmänskliga, och drömmen om att bryta upp och göra nya saker, och humorn, hoppas jag att även yngre och äldre läsare ska gilla. Och så retroreferenserna, förstås.

 

Ditt bästa feelgoodtips?

– Oj, nu kom ni på mig. Jag läser själv mest deckare…. Utom när jag reser, då plockar jag åt mig pocketar på engelska som har rosa och ljusblå omslag och snirklig titel och känns som godis. Den enda feelgood-roman som jag verkligen fastat för det senaste året är Christoffer Holsts Mindfulness för losers, och det säger jag INTE för att den också är utgiven på mitt förlag utan för att jag skrattade mycket och hoppades så intensivt att huvudpersonen skulle välja rätt i slutet av boken och för att språket var njutbart. Så, om man får säga en förlagskollega, då är det mitt feelgood-tips.

 

Vad gör du i vår? 

– Jag skriver klart den fjärde och sista delen i Anna-Lisa-serien, åker på London till semester och börjar måla om huset så fort temperaturerna tillåter. Och översätter. Och börjar med synopsis till romanen jag ska börja skriva i höst.

Kommentera