Mad Men blev Mad Women

Screen Shot 2015-05-19 at 12.45.37 PM

Så var det över då. Jag ska inte avslöja slutet. Inga spoilers här. Jag har egentligen inte heller sett sista avsnittet. Inte på det sättet som det är meningen att man ska se det. Jag såg det via twitter medan programmet gick på östkusten. Därefter läste jag alla sammanfattningar och recensioner.

Varför jag inte såg det på teve?

Jag förlorade intresset för Dan Drapers liv någonstans efter säsong 6. Det blev för… repetetivt. Inget nytt under solen. Samma utförsbacke om och om igen. Som livet, på riktigt. Inte mycket händer. Man är fast i sina vanor och ovanor. Ingen utveckling. Så jag förlorade intresset.

Men att missa sista avsnittet? Absolut inte.

Jag gillade slutet. Och, det är i det avsnittet som serien går från att vara Mad Men till Mad Women. När vi lämnar Peggy och Joan, när deras historia knyts ihop, inser jag att vi har sett hela kvinnorörelsen berättad – utifrån arbetslivsperspektivet. De börjar båda som sekreterare, men de slutar någon helt annanstans. Någonstans som det inte ens var möjligt att tänka sig från början. Mad Men har helt enkelt varit en show om kvinnornas kamp för att räknas, för jämställdhet.

Och, som en kvinna inom reklamvärlden kan jag ju inte låta bli at älska det.

Kommentera

Mad Med final

madmed

I kväll om bara några timmar är det över. Serien som är lika gammal som min emigration till USA – Mad Men. Ikväll är det sista avsnittet.

Jag började inte följa serien direkt, det tog några år innan jag förstod hur bra den var. Men jag hann också tröttna. Rejält. Sista säsongen har jag inte ens köpt via iTunes, det räcker så gott att läsa sammanfattningarna dagen efter och se den 3 minuters video som AMC postar med seriens skapare och huvudförfattare Matthew Weiner. Han var en av Sopranos producenter. Så många här spekulerar i att Mad Mens final kommer att bli lika … otydlig. Det spekuleras ju fortfarande om Tony blev skjuten eller inte i sista avsnittet.

I de sista avsnitten av Mad Men har karaktär skalats bort, ”come to an end”, deras historia knyts ihop och deras tid är över, kvar har vi just nu Don Draper på en busshållsplats, med en påse och han har just gett bort sin bil. Där är vi. Och jag måste hitta någon som har kabel i kväll – för jag vill gärna se sista avsnittet live.

Kommentera

Herregud, vad ni är lediga hemma i Sverige!

  

Min Facebookfeed är full av lediga människor som reser och vilar och gipsar sig och snor mina rabarber på landet och tittar ut och över blått vatten och bygger trädäck och fotar barnen.

Jag jobbar. Idag. I går kväll var jag på Taste of Potrero en fundraiser för en skola i Potrero. Ett 40-tal restaurangen ett tiotal barer var på plats för att servera mat, vin och cocktails. Du betalar 100 dollar för att äta och dricka så mycket du vill från eller 200 dollar för att få tillgång till ytterligare 5 restauranger, choklad made in heaven och vin. På det här sättet samlar skolan in rung 150 dollar till undervisningen i den kommunala skolan. Det används till att betala specialpedagoger (med fokus på uppförande) och andra resurser.

Well. Det är lite motigt att jobba idag. Inte så mycket för cocktailsen, mer för att jag åt så jädra mycket mat igår. Men ooooo vad det var gott.

 

Kommentera

Något gammalt, något nytt, något blått

IMG_1961.JPG

Oops, så var jag här igen, på Reverie i Cole Valley. Här skrev jag ”Att älska varandra i längden och på tvären”. Nu skriver jag nästa, arbetsnamnet ”Having it all. For real. The Swedish way.”

Det var något gammalt. Något nytt och blått – det var Bernal Village.

IMG_1954.JPG

I södra San Francisco, österut, ligger Bernal Heights. Jag har inte varit här tidigare. Det är en baksida med att inte äga bil, att bara car poola, man åker inte hit och dit och trillar på saker, man liksom stannar i sitt område, håller sig dit man kan gå. Men Bernal är supermysigt. Och, hipster tätt. Mycket tech, för Bernal ligger precis vid motorvägen som tar tech människorna direkt till Silicon Valley. Så därmed är hyrorna också höga.

Jaja.

Världens dyraste stad, där snart ingen har råd att bo.

 

 

Kommentera

Happy Mothers Day!

FullSizeRender-4

Är det idag. Jag fick blommor av sonen och teckning av dottern och maken lagade middag och lunch och jag var inte i köket en sekund. Sedan blev jag och Lilo osams. Det kändes inte som om mitt föräldraskap var på topp. Det var lika mycket mitt fel som hennes.

Cyklade till en ny bokaffär. Älskar bokaffärer.

FullSizeRender-3

Det kändes som en bra mix – hur man överlever allt, monogami och hur man blir äldre – det kändes som det var jag. Jag vet inte riktigt varför.

På tal om att bli äldre – när vi gick ut och morsdagsfikade så tävlade vi i att berätta dåliga skämt. När Magnus toppade med ”Vad har man när man har många hundar? Hundra!” så skrattade jag så mycket att jag kissade på mig. På riktigt. Jag skyllde på barnen – inte det att de berättade så roliga dåliga skämt, utan för att jag varit tvungen att föda ut dem. Jaja. Ska gå och lägga mig nu och göra knipövningar. Och aldrig mer skratta. Någonsin.

 

Kommentera

Kan man dö av jämställdhet?

Sheryl Sansberg är COO (chief of Operations) på Facebook, men också författare till boken Lean In. Har du hört om den? Den handlar om hur man jonglerar familj och karriär; hon säger i boken att det absolut viktigaste beslut en kvinna kan ta med tanke på sin karriär är vem hon gifter sig med. Sant. Jag skrev i familjens projektledare att hur jämställda vi är direkt avhängigt av hur mycket privilegier mannen är beredd att ge upp.

I helgen gick Sheryls man bort. Han var inte 50, så det var plötsligt. Och först kom det ingen orsak, vilket gjorde att internet (läs twitter) svämmade över med spekulationer; dade han tagit livet av sig för att hans fru tjänade mer pengar? För att de var så jämställda, att det gjorde honom deprimerad?

Suck.

Alla äktenskap mår bra av jämställdhet. Alla undersökningar visar det. Vi kanske inte orkar ha sex lika ofta, men vi är gladare när alla är ungefär lika trötta.

Nu ska jag skriva.

 

 

Kommentera

The Book of Mormon 


Jag har under en längre period klagat på mina helger. Men inte denna. Två träningspass, skrivtid och musikal. Jag är inte helt såld på South Park, inte alls faktiskt, men skaparna Stone och Parker, som även ligger bakom Book of Mormon, är i musikalformat helt fantastiskt roliga. Hilarious, som vi skulle sagt här.

Och, det är en fantastiskt rolig religion att göra musikal av. Well, när man tänker på det så kan väl alla religioner bli rätt roliga musikaler – Life of Brian var rätt kul. Vi såg om den för ett tag sedan (se, en fördel med att ha barn! Förutom när du ser om 2001 och håller på att dö av tristess) och den håller fortfarande.

Här kommer öppningsnumret.

 

Se den! Den balanserar mellan så många politiska inkorrektheter att man blir stundom matt. Och lycklig. Glad.

Kommentera

Fuck yeah med sju sorters kakor

– What did you say? Fuck yeah?

– No, I said fika.

– Yeah, fuck yeah?

– No, Fika. Fiiiiiika. Swedes does it twice per day, 11 fika and 3 fika. And, when it’s a special occasion we do fika with seven different kind of cookies. They are pretty tiny, but seven different kinds.

–  I like that. Let’s fika more.

– Fuck yeah!

 

Kommentera

Mitt liv i screen shots

  

 

Jag signade up for Hillarys twitter och känner mig oerhört kluven. Jag vet inte. Jag tycker hon är för gammal och jag är inte säker på att det är det vi behöver, vi amerikanare. Jag åker Uber överallt. Om man samåker med någon kostar det mellan 5 och 7 dollar. Jag samåker med alla möjliga människor. Och alla, alla sitter och tittar på sina telefoner bredvid mig. Alla. Varenda en. Ingen har uppenbarligen problem med åksjuka. Och hur gjorde vi tidigare, hur fördrev vi tiden tidigare? Hur? Det är sällan man ensam med sina tankar numera.

 

 

Kommentera