Skilsmässa i Facebooktider

För ett par månader sedan så berättade jag att några av våra bästa vänner, J och T, höll på att skilja sig. En person i relationen var klar, J, och ville vidare, J hade träffat en ny. Den andra, T,  ville inte alls gå vidare, tvärtom, T ville att allt skulle vara som förut. Eller, åtminstone ge förhållandet, äktenskapet, en andra chans.

De flyttade isär och började dividera om underhåll. T har nämligen varit hemma med barn mer eller mindre under alla år, T har varken fast jobb eller någon ekonomisk trygghet. Och som bostadsmarknaden ser ut här så är möjligheten att hitta en lägenhet som T har råd med minimal. T vill inte ge upp huset de delat, men J behöver sälja så att han kan köpa ett annat.

Så, här är vi, sju – åtta månader sedan. Det är medlare och advokater inblandat. Alla är arga på varandra.

Detta är de första skilsmässan i min närhet – och jag måste säga att det är svårt att navigera. Jag vill inte ta någons parti, men det har ändå blivit så att jag blivit mer ”indragen” i Ts problem och tankar, han har delat mest med mig. Det är svårt, för jag kan också se andra sidan., Js. Jag kan inte fördöma J för att han vill gå vidare, för at than vill skilja sig, inte alls, jag kan också förstå hans frustration med T. Samtidigt känner jag med T, som inte alls vill det här, som blir utan all trygghet. Som inte vill ha ett nytt liv, bara sitt gamla tillbaka. Vad jag tycker är tråkigt är väl hur J sköter det hela, separationen. Han har sådant överläge, man önskar han vore lite mer … försiktig. Tog det lite varligt. Det är ju ändå barn inblandat, som också måste flytta från hus och hem.

Nu till det svåra.  Idag, när jag öppnade Facebook, så hade J postat en ny relationshipstatus. Från ”It’s complicated” till ”In a relationship with R”. Så, nu är frågan – gillar jag det? Om jag gillar det så gör jag T ledsen, om jag inte gillar det så gör jag J besviken. Och jag lovar att J kollar vem som gillat, han kollar vem som är på hans ”sida”… Saken är den att jag saknar J. Saknar honom. Så komplicerat. Ska jag inte få gilla att han gått vidare … ? Vara glad för hans skull.

Detta behövde man inte fundera över innan Facebook. Om man skulle gilla någons förhållande eller inte. Tack och lov att Facebook åtminstone inte trackar vem som sett posten eller inte – som med meddelandena – nu kan man ju i varje fall låtsas som om man missat det i feeden.

Shit.

 

Kommentera