Fangirl av Rainbow Rowell

Om jag bara skulle rekommendera en enda bok i vår så hade valet varit Rainbow Rowells Fangirl. Jag fastnade för huvudkaraktären Cath redan på sidan tre och ville hänga med henne, hela tiden. Inte diska och laga mat, jobba eller skriva själv. Var alldeles nöjd med att bara finnas i Caths värld, precis som hon själv helst tillbringar sin tid i Simon Snow’s värld, den fiktive trollkarlen hon nästan dagligen skriver fanfiction om.

Historien tar avstamp i Caths första dag på college, där hon mest hamnat eftersom hennes tvillingsyster valt att plugga. Väl dags för skolstart visar det sig att syrran varken har planer på att dela rum eller fritidsaktiviteter med Cath. Rädd för att ens gå till cafeterian, när hon inte vet vid vilket bord hon skulle sitta eller hur kösystemet fungerar, väljer Cath att isolera sig från collegelivet så mycket som möjligt, även om hennes rumskompis Reagan och dennes kille Levi gång på gång erbjuder Cath att hänga på dem för att se en gnutta av livet utanför studentrummet. Collegevistelsen blir långt från vad Cath tänkt sig och snart ställs relationen till både systern, Reagan och Simon Snow på sin spets.

Det var så mycket med boken jag älskade. Cath och hennes totala ovilja att anpassa sig till college, hur hon är supernördig men innerst inne stolt över det, glimten av fanfictionvärlden, alla tankar om skrivande och den motvilligt omtänksamma rumskamraten Reagan. Dialogerna är underhållande boken igenom och var och varannan sida innehåller en mening jag vill stryka under och spara. Rainbow är dessutom en mästare på att beskriva exakt hur pirrande den där första kärleken kan vara, den som berövar en all luft och tankeverksamhet när man träffas av ett leende.

17450549

För en gångs skull hetsade jag inte för att läsa klart en bok jag gillar, utan försökte få upplevelsen att räcka så länge som möjligt och jag är avis på er som har kvar att läsa denna lilla skatt.

/ Johanna

E-bok för den minsta

Trots att jag numera läser lika många e-böcker som papperstitlar och att husets tvååring rattar en Ipad bättre än många medelålders, har barnböckerna här hemma uteslutande funnits i den fysiska bokhyllan.

Tills igår, vid läggningen, då jag av ren bekvämlighet valde att köpa en bok på nätet via paddan som fanns till hands, istället för att utmana mina gravidkrämpor och kämpa mig ur sängen i onödan för att gå efter en ”riktig” bok.

Adlibris hade runt 30 e-böcker för barn i åldern 0-3 år och vi valde Vems kompis? av Stina Wirsén. Så himla lyckat. För tvååringen var det självklart att boken lika gärna kunde vara i paddan som mellan pärmar och han levde sig in i händelserna precis på samma sätt som han gör med vanliga böcker. Och att bläddra var ingen utmaning.

När vi skulle gå upp och lägga oss idag bestämde vi i förväg att läsa om blå katten igen och Melker drog hela handlingen i trappan på väg upp mot sängen, så även handlingen hade satt sig under gårdagens läsning.

Kontentan? Jag tror att pappersboken kommer vara lika ute som den fasta telefonen när sonen blir äldre, men det betyder inte slutet för läsningen. Boken kommer bara vara självklar i ett digitalt format, som allt annat.

wirsen-stina-vems-kompis

Kan för övrigt tipsa om Vems kompis?, en jättefin historia om hur svårt det kan vara när alla vill vara kompis med den nya blå katten.

/ Johanna

Release för Hyresgästerna

Ikväll är gjorde Bokglamredaktionen och rödvinsbokcirkeln sällskap på släppet av Sarah Waters Hyresgästerna.

image

Natur och kultur hade ordnat det superfint med champagnebål och tilltugg i en festlokal som andades 20-tal och återspeglade eran då bokens handling utspelar sig. Bäst var att Sarah Waters själv tog plats på scen och berättade om tankarna kring boken, hur hon läst mängder av brev och dagböcker från 20-talet och hur valet snabbt fallit på att skildra den nya vardag som kvinnorna mötte efter första världskriget, vid sidan av de jazziga och glittriga fester som brukar beskriva perioden.

image  image

Nu ser jag fram emot att läsa om Frances som tar in hyresgäster för att klara hyran efter kriget, men som på köpet även får passion och svartsjuka i huset.

/ Johanna

Skrivmiddag

En av fördelarna med skrivandet är ju alla dessa trevliga människor man träffar! Idag mötte vi upp Emma på Griffins för lite middag och skrivsnack:
image

Vi pratade om tidsbrist, att hitta ett förlag till sin bok, genrer, marknadsföring, sociala medier och massa andra saker som bara vi skrivande förstår. Och så en del annat allmänt skvaller förstås, som alla förstår. När vi blev av med vårt bord gick vi vidare till Waynes för lite te och choklad.

Här ser ni Johanna och Emma in skrivsnacks-action:
image

Emmas debutroman Det övergivna huset gavs ut i våras – en bok med en rejäl dos spänning skriven för åldern 8-12 år men som även vuxna uppskattar. Emma rekommenderar högläsning av boken även om barnen kan läsa själv och jag tycker det var en så fin rekommendation. Om jag hade barn skulle jag gärna umgås med dem genom böcker, det gamla fina sättet att umgås genom sagoberättande i princip har ju helt försvunnit. Så ändra på det och köp Emmas bok pronto, läs den för barnen eller läs den själv. Första upplagan av boken har dessutom sålt slut och Emma har precis fått besked om att fler kommer att tryckas. Fantastiskt!

978-91-7577-120-5

/Heléne

 

Söndagscirkeln – Helgonet

Uppmärksamma läsare noterar att söndagscirkeln har missat fjärde delen i Tiffany Reiszs serie om The original sinners, men Heléne kommer inom kort skriva om boken. Själv tog jag mig friheten och hoppade rakt på del 5, Helgonet, den första som berättar om hur allt började för Nora och Sören och i mitt tycke den bästa boken i serien så här långt.

Äntligen fick jag veta mer om hur det gick till när femtonåriga Nora förälskade sig i sin dubbelt så gamla katolska präst och hur det speciella bandet mellan dem långsamt växte fram. Redan som tonåring är Nora frisinnad, våghalsig och rapp i käften. Hon är helt enkelt rolig att läsa om och i sällskap med de andra karaktärerna är det svårt att räkna ut vad hon ska ta sig till här näst (bortsett från det man redan vet genom tidigare delar).

Om inte själva ramberättelsen för boken utspelade sig efter del fyra hade detta varit den perfekta boken att börja serien med. För första gången förstår jag mekanismerna i relationen mellan Nora, Sören och Kingsley och det handlar mer om ung kärlek, karaktärsutveckling och romantik än tidigare böcker.

För mig målar Tiffany upp en riktig fantasivärld. Det är som att läsa inledningen av ett fantasyäventyr där den blivande hjälten står i begrepp att få lära sig mer om den hemliga världen och sina egna krafter. Men istället för att lära sig behärska magi eller ett svärd måste hjältinnan här utforska sina egna gränser och förmåga att hantera smärta och förödmjukelse för att manövrera i den nya miljön och kunna stå upp mot de krafter som styr.

9789164080721_200_helgonet_haftad

Efter att ha varit lite mätt på serien under del fyra har jag fått en nytändning för karaktärerna och kommer inom kort ge mig på nästa, The King.

/Johanna

Dagarna i bilder

Resan inleddes med hockey-match mellan Chicago Blackhawks och Vancouver, det blev hemmavinst och en svensk spelare blev matchhjälte men mest glad blev jag för den här fantastiskt goda pretzeln:

imageimage

Igår var det lite sightseeing och jag shoppade böcker i en gigantisk bokaffär, Open Books, där vinsten gick till att utbilda barn i Chicagos förorter inom kreativt skrivande. Fick med en bunt Joyce Carol Oates och en Tana French-bok med mig hem.

imageimageimage

Tog även en tur förbi Barnes & Noble, vill ju hemskt gärna shoppa böcker på alla mindre och charmiga bokaffärer men kunde inte låta bli att titta in. Och utbudet. Herremingud, utbudet. Finns långa rader med YA, fantasy och romance. Fick med mig The girl on the train eftersom det var specialpris på den och enligt tjejen i kassan läste alla den just nu. Kul för Paula Hawkins.

Efter middagen åkte vi hem med en sjukt trevlig taxichaufför och det blev även lite bokshopping då eftersom han skrivit en egen bok – Memoirs of a taxi driver. Fick den signerad och allt!

image

Idag väntar en tur till svenskområdet Andersonville, hoppas även att vi hinner med att åka uppför Hancock-skrapan, så jag kan låtsas att jag är Tris i Divergent, minus ziplinern då…

Måste även lägga upp en bild på vår fantastiska lunch igår:

image

Kanske den bästa omeletten jag någonsin ätit.

/Heléne

Half bad: ondskans son

Vem är god och vem är ond? Föds man på ett visst sätt eller är det ens handlingar som definierar vem och vad man är? Frågan är det genomgående temat i Half Bad, första delen i Sally Green’s urban fantasy-serie om svarta och vita häxor.

När Nathan föds är han något så ovanligt som en till hälften svart, till hälften vit häxa. Inte en helt angenäm lott i ett samhälle styrt av vita, goda häxor, där alla medel är tillåtna för att skydda sig mot de svarta häxorna, vilka drivs mer av instinkter och impulser och har en benägenhet att ha ihjäl även sina närmaste släktingar om de blir uppretade. Att Nathans pappa dessutom är känd som den mest hänsynslösa svarta magikern någonsin, med en notorisk förmåga att ständigt hålla sig utom räckhåll för de vita häxornas jägare, gör att Nathan hela sin uppväxt hålls under myndigheternas uppsikt.

Ju närmare Nathan kommer sin sextonårsdag, den dag då alla häxor genom tre gåvor och en speciell formel får sina magiska krafter, blir hans svarta arv allt mer påtagligt. Han får svårt att sova inomhus, störs av brus från elektriska apparater och känner en mer svårkontrollerad ilska växa i kroppen. Till slut är tecknen så tydliga att myndigheterna väljer att flytta honom från sin familj, ut på landet där han tränas och hålls fängslad av en före detta jägare. Hans framtid är oviss, men ett är säkert, han kommer behöva slåss för sitt liv.

Jag känner för Nathan när jag läser boken. Han är utsatt och ensam, till och med i sin egen familj. Den instinktiva rädslan andra känner för honom och hans arv gör honom än mer utanför. Han vågar inte ens ge luft åt sin hemliga längtan om att fadern en dag ska komma och rädda honom, att fadern trots sitt rykte som hjärtlös och självisk ändå håller sin son under uppsikt.

Historien har en intressant grundkonflikt. Om man under hela sin uppväxt får höra att man kommer bli ond, är det då en självuppfyllande profetia? För Nathan är det som om alla i hans omgivning bäddar för att han ska gå sitt svarta arv till mötes. Bara en handfull personer i hans absoluta närhet ser att han har potential att bli något annat, men de är svaga i förhållande till de utomstående krafter som är ute efter honom.

Sally Green skrev boken på kvällar och helger i hemlighet från alla hon kände. När hennes man undrade vad som fick henne att sitta instängd i arbetsrummet till långt in på nätterna berättade hon till slut att hon höll på att skriva en bok. Inom kort var succén en faktum. Redan innan boken var publicerad i England hade manuset sålts till ytterligare 45 länder, tydligen ett nytt världsrekord.
half-bad-svenska

/ Johanna

Chicago och böcker

Egentligen skulle dagens inlägg vara ett cirkelinlägg om fjärde boken i Tifanny Reiz The original sinners  – Härskarinnan men eftersom jag inte hunnit läsa den ännu så blev det inte så. Vi spar den till nästa söndag helt enkelt och istället blir det ett inlägg om böcker jag tänkt ta med till Chicago.

Storstadsweekends är inte direkt ultimat för läsning men det är en lång flygresa och dessutom måste man ju slappa med något när man vilar fötterna på hotellet. De här böckerna åker med i resväskan:

image

Vi är borta över påsk och förra året läste jag första delen av Gail Carrigers Parasoll-serie – Själlös och skapade mig en alldeles egen tradition med urban fantasy över påsken. Så andra delen i serien bara måste med.

Ville ha någon fartfylld contemporary romance som utspelar sig i Chicago. Älskar att läsa sådant när jag är i en främmande stad, då kan man ju gå till samma ställen som karaktärerna och så kan man låtsas att man är en riktig Chicago-bo. Så jag sökte runt lite på nätet efter en sådan bok och det visade sig att jag hade en i bokhyllan – Beautiful Bastard av Christina Lauren. Det är en fanfiction av Twilight och Edwards karaktär är en bossig men het chef. Har så höga förväntningar på den här boken.

Haffade boken Chicago ur sambons föräldrars bokhylla för ett tag sedan. Den är skriven av Alaa al-Aswany, författaren till Yacoubians hus, som jag visserligen inte läst men som ska vara ohyggligt bra.

Sist men inte minst blir det givetvis Härskarinnan – den ska ju bokcirklas!

/Heléne

Chicago och bokhandlar

Vi åker till Chicago på torsdag och jag har surfat runt för att hitta de bästa bokhandlarna och Chicago verkar vara paradiset för oss bokmalar, har hittat en del drös med mysiga små bokhandlar. Fastnade alldeles särskilt för The Book Cellar.

bookcellar1_logo

”For over ten years, we’ve been bringing our idea of a perfect pairing– wine and books!— to Chicago’s Lincoln Square neighborhood.” Hur bra låter inte det??? ”We have a frequently rotating selection of fine wines and craft beers that customers are invited to sip while they peruse our shelves, or enjoy in an overstuffed chair or in our outdoor cafe.” Alltså, jag dör vin- och bokdöden här.

Såg sedan den här artikeln:

Skärmavbild 2015-03-29 kl. 14.37.12

Och tänkte OM jag gillar att dricka kaffe tillsammans med en spinnande katt? Det är det jag älskar allra mest. Kaffe tillsammans med katter kommer liksom på delad förstaplats med vin tillsammans med böcker och skrivande tillsammans med varm choklad. Började genast föreställa mig hur alla våra måltider kunde intas på det här sättet:

hqdefault

Sedan läste jag artikeln ordentligt och såg att caféet inte öppnat än. Den antiklimaxen.

Men, men, jag har i varje fall böcker och vin att se fram emot och har en stark känsla av att jag kommer att gilla den här bok- och kattälskande staden.

/Heléne

 

Dödskyssen

Det har blivit en del dystopiska serier på sistone, ofta med övernaturliga inslag, för målgruppen unga vuxna. Rent generellt verkar det vara mer regel än undantag att den första boken i serien mest ska vara en försmak om vad som komma skall. Tre till fyra hundra sidor som väcker fler frågor än de besvarar och hela slutet syftar till att man ska köpa nästa bok i serien.

Är less på det upplägget nu. Jag återvänder gärna till samma karaktärer och är en trogen seriekonsument, men vill för det ha tydliga slut. Visst, öppna slut är inte min favorit, men långt mycket bättre än cliffhanger-varianten. Har man så lite tilltro till berättelsen och karaktärerna att man inte vågar avsluta historien och lita på att läsarna ändå kommer tillbaka?

Sofia Fritzson gör tvärt om med sin Dödskyssen. Hon levererar dels en liten pralin på föredömliga 80 sidor, dels en berättelse som fortsätter i ytterligare tre delar, men som lika gärna kan läsas som en fristående roman.

Dödskyssen handlar om dödsängeln Iza som kommit till jorden för att hämta sitt nästa offer. Allt går fel när mannen hon ska hämta ser henne och därmed lyckas lura döden. Händelsen knyter dem samman och tillsammans får de kämpa för sina liv. Spänning blandas med romantik och de övernaturliga inslagen länkas in i allt det vardagliga på ett smidigt sätt. Jag kommer definitivt att plocka upp fortsättningen när den kommer ut i slutet av sommaren.

cover1

 

/ Johanna