Bra böcker om att skriva

Det är ett hantverk att skriva. Talang, självklart också. Men till stor del ett hantverk. Jag tror att man kan lära sig att skriva böcker. Inte Nobelpriskvalitet, men en okej bok.

Jag har närmat mig skrivandet som hantverkare. Jag insåg rätt omgående att jag inte var en autodidakt, genialisk författare  som bara kunde låta historien rinna ut genom mina fingrar. Det finns säkert sådana, men de är få. Istället har jag gjort allt för att förstå skrivandet som hantverk. Och jag inser, ju mer jag lär mig, hur mycket det är kvar att lära.

Till min hjälp har jag haft några böcker. Här är 4 som jag har haft stor nytta av:

1. Att skriva: en hantverkares memoarer av Stephen King

att-skriva-en-hantverkares-memoarer

Det här är min Bibel. Otroligt bra, otroligt inspirerande och  lärorik. Jag återkommer till den flera gånger varje år. Och som ni ser så definierar Stephen King sig också som en hantverkare! Förstå varför jag älskar honom och den här boken! Den är också väldigt berörande, han skriver personligt om sitt liv, om sina framgångar, men framför allt om sina motgångar. Ett skrivande liv med toppar och dalar. Kan verkligen rekommendera den!

2. Tre enkla regler – finns inte – en romanskola av Elisabet Norin

tre-enkla-regler---finns-inte---en-romanskola

Väldigt praktiskt och pedagogisk bok, med många bra tips. Och väldigt peppande! Med den här boken får man en riktigt bra grund att stå på. Den är välskriven och har en bra struktur och jag har haft stor hjälp av tipsen, samt blivit väldigt inspirerad av den uppmuntrande tonen.

3. Konsten att skriva en bästsäljare av Lina Wennersten, Katarina Lagerwall

konsten-att-skriva-en-bastsaljare

 

Rolig, underhållande bok med många bra resonemang och framför allt konkreta exempel och tips från några av Sveriges mest framgångsrika författare (som är intervjuade i boken). Inspirerande!

4. Så gör jag: konsten att skriva av Bodil Malmsten

sa-gor-jag-konsten-att-skriva

Personlig och inspirerande. Finurligt och underhållande skrivet. Här blir man inte bara inspirerad av innehållet, utan även av språket! Bodil Malmstens språk tycks så lätt, och man avundas hennes lättflytande ord.

Inte för pengarna …

I inlägget innan skrev jag om att jag både vill ge bort boken samtidigt som jag förstås vill att folk köper den. Jag blev inte författare för att tjäna pengar. Jag tjänar betydligt bättre på det jobb jag har. Jag skriver för att jag var tvungen att skriva. För att jag har en passion för skrivandet och en dröm om att skriva. Och jag bestämde mig för att göra allt jag kunde för att förverkliga den drömmen – att skriva och ge ut en roman. Så tror jag att det är för de allra, allra flesta som skriver.

Men det är förvånansvärt många som tror att man 1. skriver för pengar, 2. blir rik av att skriva böcker.

Ibland när jag berättar att jag kommer ut med en thriller i sommar får jag kommentarer om pengar. ”Då blir du snart rik som ett troll.” eller ”Åh, nästa Camilla Läckberg!”

När jag ärligt säger att nej, även om det går bra med boken så blir jag inte rik, det går inte att leva på det, så envisas de ändå: ”Men det vet du ju inte, det kanske blir en riktig bestseller.” Ja, det är klart. Chansen att det blir en bästsäljare finns, även om den är mikroskopisk. Men man blir inte rik på att skriva en bästsäljare heller. Inte en. Inte i dag. Inte med de försäljningssiffror som finns.

För att kunna leva på att skriva måste man skriva många böcker, och komma ut med dem regelbundet, helst minst en om året. Som min vän Sofie Sarenbrant. Hon har nu lyckats med bedriften att sälja en halv miljon böcker! Men det hör till ovanligheten. Och då har hon ändå skrivit och gett ut sex böcker på lika många år.

Hon har slitit som ett djur! Jag förstår inte hur hon har lyckats skriva så mycket. Vi hjälpte varandra innan hon kom ut med sin första, vi delade drömmen att skriva och läste varandras manus (mitt var dock ett annat än det som kommer ut nu). Sofie gick hem och skrev om (på nätterna, för hon hade liksom jag ett heltidsjobb och små barn). Och i dag, sex år senare har hon alltså skrivit och gett ut sex deckare och sålt en halv miljon böcker (och det är det få författare i dag som lyckas med)!

För mig tog det sex år att få ut min första … 😉

Så, stort grattis Sofie till alla framgångar!

Jag har tidigare rett ut hur mycket (eller lite) man faktiskt tjänar på att skriva böcker. Läs gärna här!

Och när ni har läst det inlägget, kan jag rekommendera den här texten om att vara realist och ha rätt förväntningar av Marthina Elmqvist, vd på Ophelia publishing:

”Du blir inte RIK på att skriva böcker. Monetärt. Däremot rik på upplevelser och utmaningar och du blir en del av en skara som brukar ha jäkligt kul tillsammans i baren på Park.”

Manuset tillbaka!

manus

Så fick jag det då. Manuset tillbaka från redaktören, satt som en bok. Nu vet jag hur lång den blir (320 sidor)! Har skrivit ut allt och ska läsa igenom allt. Sen ska det tillbaka och gå till tryck. Gulp. Det börjar närma sig.

Som av en märklig slump så läser jag samtidigt Liza Marklunds sista bok om Annika Bengtzon, Järnblod, på korr (jag ska recensera den). Den kommer i juni.

jarnblod_inb_low

Det är lite märkligt eftersom Liza Marklund har betytt så mycket för mitt eget skrivande. Inte för att min bok alls är lik hennes böcker. Min är inte en klassisk deckare, utan mer en psykologisk thriller, och jag har inte ens henne som författarförebild i dag. Men Liza betydde ändå väldigt mycket för att jag en gång började försöka skriva i romanform. Det var något nytt när Liza Marklund kom med sin första deckare om Annika Bengtzon. Det är lätt att glömma i dag, men hon var faktiskt först i Sverige att skriva på det sättet. Om en ”vanlig” kvinna, en journalist och mamma, böcker som inte bara skildrade de olika brott hon hamnade mitt i, utan även hennes liv på jobbet och hemma med mannen och barnen. Man läste böckerna inte bara för deckargåtan, utan också för att se hur det skulle gå för den komplexa antihjälten Annika. Något många deckarförfattare tagit efter och i dag gör framgångsrikt.

imgres

För mig var det en befrielse när Liza Marklund blev Sveriges första deckardrottning (jo, visst fanns det kvinnliga deckarförfattare före henne, men det var hon som verkligen förkroppsligade ordet deckardrottning, och som nådde en riktigt stor publik). Hon visade att författandet inte var något mystiskt ouppnåeligt. Hon var kvinna, hon var journalist, jag är kvinna och jag pluggade till journalist (då när hon skrev sina första böcker). Hon skrev rakt och drivet. Inte så märkvärdigt. Mer journalistiskt än litterärt (alltså i alla fall i teorin genomförbart för mig som journalist). Historierna var spännande och effektiva. Jag tror att hon har banat väg för många av de kvinnliga deckarförfattare vi har i dag, särskilt alla journalister som sadlat om till författare. Hon visade att det inte var omöjligt. Ja, jag har henne att tacka för mycket!

Ofta tycker jag att Liza Marklund har fått oförtjänt mycket skit. Förmodligen handlar det till stor del om avundsjuka. Hon har ändå sålt över femton miljoner böcker. Det är ofattbart mycket och otroligt imponerande!

Cirkeln sluts. Jag läser slutkorr på min egen thriller och läser samtidigt Liza Marklunds avslutande bok om Annika Bengtzon.

Tack Liza för all inspiration!

Leva på att skriva?

Det är nog den vanligaste frågan jag får. Kan man leva på att skriva? Och då menar de inte att leva på det jag redan gör – journalistik – utan på att författa böcker.

Nja, skulle jag svara – det är inget man kan räkna med. Ytterst få kan leva på att skriva böcker. Enbart. Enligt en uppskattning som gjorts är det bara drygt 100 personer i Sverige som lever enbart på sina böcker. 100 personer! Det är inte många. Och då ska man komma ihåg att snittinkomsten för en författare är 120 000 kronor om året. Så det är inte ett välbetalt heltidsjobb, även om det säkert går för många.

Sedan finns det förstås ett tiotal författare som är miljonärer (Läckberg, GW, Mankell och så vidare). Men de är så försvinnande få. Om man betänker att det ges ut ungefär 10 000 böcker om året i Sverige, så är det inte många författare som kan leva på det.

Det räcker ju inte heller att skriva en bok. Man måste skriva många böcker. Och de måste sälja.

Vad är det då man tjänar som författare? Man får runt 24 procent på det som kallas f-pris, och det är det pris som förlaget sätter på boken vid försäljning till bokhandeln. Det ligger någonstans runt 100 kronor för en inbunden bok (kan vara lägre också). Så det blir runt 25 kronor per bok till författaren. Jag läste någonstans att snittförsäljningen på en debutbok i Sverige i dag ligger mellan 900-1200 stycken (inbunden). I det här blogginlägget hittade jag ännu fler debutantförsäljningssiffror från de olika förlagen. Då kan ni räkna ut ungefär hur mycket (lite) man tjänar. En bok tar ju ofta flera år att skriva. Timpenningen är alltså inte särskilt hög.

Jag var på ett seminarium för flera år sedan om just detta och då var det en författare (minns faktiskt inte namnet) som sa att för att kunna överleva som författare så måste man ge ut en bok om året och den måste sälja runt 12 000 ex (inbunden). Det är en rätt hög produktionstakt. Och väldigt hög försäljning (jämför med snittet för debutanter). För pocket och böcker på rea tjänar man förstås betydligt lägre.

Sedan är det ju några böcker per år som blir en fullträff och som alla köper. Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann har sålt över 600 000 (visserligen 500 000 i pocket) – så det var förstås en riktigt bra affär för författaren Jonas Jonasson. Och så filmrättigheterna och utlandslanseringarna på det. En man som heter Ove har också sålt otroligt bra, över 400 000 ex bara i Sverige, och dessutom såld till över 20 länder (och blivit teater och så vidare). Även Lena Andersson fick till en riktig hit – en ”måste-bok” med Egenmäktigt förfarande. Den har sålt i över 200 o00 ex i Sverige. Men det här handlar ju om enstaka böcker. Någon bok om året blir så här stor så att ”alla måste läsa”. Någon eller några av 10 000 böcker!

Slutsatsen är: Vill man bli rik ska man inte satsa på att skriva! De flesta som skriver vet detta. Och de skriver inte heller för att bli rika. De skriver för att de älskar det, och för att de inte kan låta bli. Jag själv inräknad. Men självklart drömmer alla om den där riktiga fullträffen… Kanske inte främst för att bli rik, utan för att få möjligheten och förutsättningarna att skriva mer.