Män förklarar saker för mig

Det blir inte mycket skrivande så här års. Det är helt enkelt för mycket som händer. Jobb, familj, aktiviteter. Men läser det gör jag. Det gör jag alltid. Så nu tänkte jag ge ett boktips!

IMG_5186

En av de absolut bästa böcker jag har läst i år är Män förklarar saker för mig av Rebecca Solnit. Ni har säkert hört talas om den. Efter att Rebecca Solnit publicerat en essä på nätet skapades ordet Mansplanation. Boken inleds med den essän, och det är riktigt underhållande. Rebecca som är en känd författare och debattör hamnar på en fest där en man frågar vad hon gör. Hon berättar att hon skriver, han frågar om vad. Hon berättar om sin senaste bok, varefter hon snabbt blir avbruten. Mannen hon pratar med har nämligen läst väldigt mycket i ämnet. Han ger sig in i en lång förklaring och frågar om hon läst den och den viktiga rapporten. Rebeccas väninna står bredvid och inser plötsligt, boken mannen pratar om är den som Rebecca har skrivit. ”She wrote that book!” säger hon, upprepade gånger medan hon pekar på Rebecca. Men mannan fattar inte. Han pratar om en bok som han har läst en recension av i en stor dagstidning. När han till slut fattar att det han försöker förklara är en bok som en av kvinnorna framför honom har skrivit – då först tystnar han.

Efter att Rebecca skrivit ner den här historien och den spreds med ljusets hastighet över världen skapades begreppet mansplanation. De flesta kvinnor har någon gång, eller rätt ofta, upplevt det: Män som egentligen inte vet så mycket förklarar saker för dem. Jag minns bara mina år på universitetet, där män ofta trodde att de förstod allt och skulle förklara för alla mindre vetande kvinnor. Jo, under åren har många män förklarat saker för mig.

Den här historien från festen är ju underhållande och man fnissar när man läser. Men redan sidan efter det kapitlet sätter man skrattet i halsen. För där sätter Rebecca in mansplanation i en lång och världsomspännande och historisk tradition av att män försöker tysta kvinnor. Allt från nättroll som hotar med våld, mord och våldtäkt om en kvinna säger något han inte gillar, till advokaterna i Indien som skyller de våldsamma gängvåldtäkterna på kvinnorna själva och deras utåtriktade beteende (exakt samma mekanismer visar Rebecca Solnit finns i våldtäktsfall i USA och i övriga världen). Det är fruktansvärt skarpt och välskrivet, väl researchat med många referenser och statistik. Man bli vansinnigt arg när man läser, och samtidigt tacksam över smarta kvinnor som Rebecca som sätter ord på fenomenet. Det finns också mycket hopp i boken. Många män som börjat inse att skrämda kvinnor är ett hot mot demokratin. För det är just det det är. Skrämda kvinnor tystnar. Eller slutar röra sig utomhus. Tänk bara på reaktionerna efter mordet på den 21-åriga kvinnan i elljusspåret nyligen. Många kvinnor var rädda för att springa själva i spåren på kvällarna. Många anmälde sig till självförsvarskurser. De flesta kvinnor måste förhålla sig på något sätt till hotet från män – och då spelar det inte någon roll att det inte är alla män, eller bara några män. Kvinnor vet inte vilka män som hotar och hatar anonymt, eller som kan tänkas överfalla i löpspåret. Rebecca Solnit tar även upp diskussionen om ”inte alla män” och berättar om kampanjen ”yesallwomen” för ja, det gäller alla kvinnor.

Jag säger bara – läs boken!

Snart lästid!

Sommartid betyder lästid för mig. Jo, jag läser annars också, men max några böcker i månaden. Det är på sommaren jag verkligen hinner sluka böcker. Förutom skriver, är med familjen, solar och badar och tränar lite så är det det jag gör (fråga mina barn!). Det är underbart att få längre sammanhållen tid till att bara läsa. Jag tror inte att man kan skriva om man inte läser.

Läsandet är liksom grunden för skrivandet. Böckerna jag läser ger mig inspiration, idéer, kunskap, ramar – vad är en bra bok? Hur är de uppbyggda? Vad handlar de om? Hur börjar de? Hur är karaktärerna? Språket? Miljöbeskrivningarna? Gestaltningen? Den dramaturgiska kurvan? Hur slutar den? Vad tyckte jag? Vad fastnade jag för, vad var bra, vad var mindre bra? Ja, jag försöker läsa som en författare nuförtiden. Ibland är det svårt. Boken jag läser kanske är för bra. I en klass och kvalitet jag förmodligen aldrig kommer att kunna uppnå. Eller så är det helt enkelt för spännande, uppslukande, så att jag glömmer att det är en bok jag läser. En värld jag kliver in i och förlorar mig i. Sådana böcker är sällsynta, men några gånger om året händer det. Och det är magiskt. Ofta läser jag ut dem och måste sedan gå tillbaka för att försöka förstå vad jag precis var med om. Varför var den så magisk? Vad var det som gjorde att jag fastnade så? När drogs jag in i berättelsen och hur? Ibland blir jag deprimerad när jag har läst sådana böcker. Både för att jag tvingas lämna den världen och för att jag aldrig själv kommer att kunna skriva så. Men jag vet att jag aldrig kommer att sluta försöka!

Bland det roligaste jag vet är att sätta ihop läslistor till mig själv (ja, andra också!). Jag köper mycket böcker. Jag får också mycket böcker i jobbet. Det är en bra kombo som gör att jag inte bara läser det förväntade. På jobbet kan jag ramla över böcker som jag annars aldrig skulle beställa eller köpa. När man går in i en bokhandel eller köper böcker på nätet köper man ju sällan helt okända böcker. Man kanske vågar chansa på någon enstaka, men annars köper man de man har tänkt att köpa. Eftersom folk vet att jag gillar att läsa så får jag böcker också. Jag fick en hel hög av mina snälla gymnastikföräldrar (till barnen jag tränar) nu när terminen slutade.

Min bokhög inför sommaren bara växer och växer. Ett vet jag redan nu: jag kommer inte hinna läsa alla… Men det är kul att ha några att välja bland också. Här är min hög som den ser ut nu! Två böcker tänkte jag läsa om (gissa vilka ;-).

bokhög

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (tänkte läsa högt för barnen)

Liv efter liv av Kate Atkinson (hört mycket gott om den här.)

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (ja, vad kan jag säga? En riktig klassiker!)

Himmelstrand av John Ajvide Linqvist (har läst de flesta av Lindqvist och gillat. Men den här har jag inte läst än!)

Skuggpojken av Carl-Johan Wallgren (fick den här i present, och ja, verkar spännande!)

Marina av Carlos Ruiz Zafón (den här fick jag också i present, men har också läst om den, har hört blandat om den.)

Jane Eyre av Charlotte Brontë (också en fantastisk klassiker!)

Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman (jag har inte läst Gaiman än, så måste ju börja någonstans.)

Min kamp 6 av Karl Ove Knausgård (får se om jag tar mig igenom den här tegelstenen, hör till dem som älskade de fem första, men den här är lång… väldigt långt.)

Befrielsen av Maria Sveland (Maria väcker alltid känslor, det är kul att följa hennes författarskap!)

Lejontämjaren av Camilla Läckberg (det var ett bra tag sedan jag läste Camilla Läckberg. Men hon är ju grymt stor i hela Europa! Känner att jag måste läsa ikapp några av hennes böcker och se och lära vad hon gör, för något rätt gör hon sannerligen.)

Ja, det är en rejäl hög, och det kan säkert tillkomma några. För mig är det viktigt att blanda, högt och lågt, romaner med deckare, kvinnliga och manliga författare, svenska och utländska. Det enda jag egentligen saknar just nu är en riktigt bra debattbok eller dokumentär. Därför tänkte jag köpa till Carina Bergfeldts Sju dagar kvar att leva – Den har jag velat läsa länge!

Vi får se hur många av de här jag tar mig igenom. Sommaren är kort. Och under den ska jag försöka skriva så mycket jag hinner på min andra roman.

Vad läser ni i sommar?

Skriet från kärnfamiljen

skriet-fran-karnfamiljen

Jag är ju debutant eftersom Den åttonde dödssynden är min första roman. Men jag har ju faktiskt skrivit en bok tidigare. För exakt 6 år sedan (till 8 mars 2009) kom Skriet från kärnfamiljen (Albert Bonniers förlag). En debattbok om familjeliv och jämställdhet som jag skrev tillsammans med Tinni Ernsjöö Rappe (som förresten är aktuell med en otroligt viktig bok: Hem Om sociala myndigheters omhändertagande av barn med utgångspunkt i Sofia Rappe Johanssons liv på Albert Bonniers förlag).

Både jag och Tinni har varit feminister och debattörer länge (Tinni hade skrivit en massa andra bra böcker på liknande teman, bland annat Diagnos: Duktig). Skriet var ett inlägg i jämställdhetsdebatten. Vi hade sett en backlash där mammor plötsligt hade en hel radda krav på sig för att bli godkända som goda mödrar (ett inrett hem, regelbundet bakande, helst egen kryddodling, matlagning från grunden – inga halvfabrikat, korta dagar på förskolan samtidigt som hon förstås skulle vara framgångsrik och vältränad, med många vänner och fritidsintressen). Krav som inte pappor tycktes ha.

Vi gick till botten med hur jämställdheten såg ut i moderna småbarnsfamiljer – och ja, det var ju inte så jämställt. Och faktiskt inte frivilligt heller. Vi hittade massa fakta, forskning, statistik som gav en ganska tydlig bild av hur det såg ut. Men vi ville inte skriva en deppig bok, utan vi försökte också svara på frågan: Men hur gör man då? Hur uppnår man ett jämställt familjeliv?

Boken fick en förlängning i en blogg som jag drev i många år: Skriet från kärnfamiljen-bloggen (här kan ni läsa om ni är intresserade).

I dag är det internationella kvinnodagen. En del har blivit bättre sedan vi skrev vår bok. Fler föräldradagar tas ut av papporna (även om det fortfarande är långt ifrån jämställt), fler män vabbar, fler män jobbar deltid (mer förstås vabbar kvinnor mer och fler kvinnor jobbar deltid). Men det mesta är oförändrat. Inte ens i världens mest jämställda land är vi jämställda. Löneskillnaderna har inte ändrats nästan alls för att ta ett exempel. Och ute i världen aborteras fortfarande framför allt flickfoster och flickor ses som mindre värda (otroligt tydligt nu senast när en av våldtäktsmännen i det uppmärksammade våldtäkt/mordfallet i Indien intervjuades). Flickor har inte samma rätt till utbildning, och varannan minut i världen dör en kvinna bara för att hon är gravid. Nej, än är vi inte framme vid målet. Så kampen går vidare!

imgres

 

Ps. Skriet från kärnfamiljen är slut på adlibris. Men om någon skulle vilja köpa boken så har jag ett antal ex. Jag säljer de för 20 kronor styck (för att täcka fraktkostnaderna). Hör av er här i bloggen eller mejla rebecka at edgrenalden.se