”Bok-smälla” – dagen efter bokmässan

Det har varit en helg fullmatad med böcker. Nästan så att jag lider av ”bok-smälla” nu på måndagen. Ja, jag är väldigt nöjd med det uttrycket, har inte hört någon använda det tidigare. Har ni?

Anyho. Har haft några fantastiska dagar i Göteborg som jag tänkte ge min(a) bild(er) av nedan.

Utsikt över ett soligt (!) Göteborg genom ett überskitigt (!) hotellfönster. Lägg särskilt märke till ljusskenet som omger Gothia Towers och Svenska Mässan…ingen slump att det är därinne som bokmässan pågår.

Massan på mässan.

Jag stångade mig fram bäst det gick. Och fann några extra trevliga montrar i hallen.

Tidningen Skriva

”Moderskeppet”. Stora och välbesökta Bonniermontern där bland andra Forum (förlaget jag  tillhör) huserade.

I Books & Dreams monter hittade jag duktiga och trevliga Carina Nunstedt med kollegor.

Många väskor och kassar blir det. ”I år ska jag inte köpa så många böcker.” Jo, tjena.

Mest av allt rusade jag som ett skållat troll mellan olika seminarier. Det var Doris Dahlin och Maggan Hägglund som pratade om sin bok Drunkna inte i dina känslor. Det var Ann Heberlein och Johanna Ekström som pratade på rubriken ”Att vika ut sig offentligt” (och som halvvägs inne i seminariet kom på att rubriken var missvisande och upprörande). Cecilia Gyllenhammar gled runt i gränsen mellan sitt eget liv och sin romankaraktär Suss när hon berättade om sin roman Stäpplöperskan, uppföljaren till En spricka i kristallen. Det var seminarier med svenska, danska och norska författare. Med journalister och forskare. Det var ”nordiska tvåsamhetsrelationer” ena stunden och ”Lär dig nå fram på 15 minuter” lite senare.

Onödigt snygga Tulsa Jansson pratade om hur filosofi kan vara till hjälp i vardagen och hur man kan lära sig att ställa rätt frågor till sig själv för att hitta lösningen på ett problem.

Och apropå onödigt snygg. Mari Jungstedt, Katerina Janouch och Camilla Läckberg var några författare som skrivit bidrag i antologin Livspusslet och som också deltog i seminariet med samma namn. Kort sammanfattning av tipsen från panelen: Lär dig säga nej. Eller tänk åtminstone efter innan du tackar ja. Rör på dig. Skit i att renovera.

Även psykologen Liria Ortiz (svarar bl.a. på läsarfrågor i DN) pratade på temat moderskap och mammaroll. I slutet av seminariet GAV hon varsitt exemplar av sin bok ”Jag och min mamma” till alla oss som varit där. Snacka om generöst!

Även Olof Röhlander var generös. På fredagskvällen hade Forum en inofficiell tillställning i Olofs penthouse svit på hotell Avalon. Där bjöds på vin, tilltugg och spännande sällskap i form av författare (till exempel gulliga Ninni Schulman och Josefine Sundström), förlagsfolk och journalister. Vid hemgång fick vi som var där med oss ett exemplar av Olofs nya bok.

För att fortsätta på temat generositet var det också ämnet för min egen ”husgudinna” Patricia Tudor Sandahls seminarium. Lärdom: Man kan ge utan att vara generös, men man kan inte vara generös utan att ge. Patricia var lika klok och varm som vanligt. Men man vill ha mer av henne. 20 minuter i ett såpass fladdrigt sammanhang som bokmässan räcker inte.

En av Sveriges största bloggare Clara Lidström intervjuades av proffsiga och (förstås) roliga Karin Adelsköld under vinjetten ”Hemmafru eller makthavare”. Jag gillar Clara (därmed inte sagt att jag delar alla hennes åsikter). Hon skriver en del fantastiska inlägg (särskilt de som handlar om annat än bakning och kläder). Min bild av henne innan seminariet var att hon var en cool tjej med mycket skinn på näsan. Den bilden har definitivt stärkts efteråt.

Mässans coolaste böna var ändå Ingrid Betancourt. Nej, vänta nu. Att omskriva henne som en ”cool böna” känns inte rättvisande. Ingrid Betancourt kan vara en av de mest gedigna, genomtänkta och beundransvärda människor jag någonsin varit i samma rum som. Sex och ett halvt år hölls hon som gisslan av FARC-gerillan i Colombia. Här satt hon nu, ca fyra år senare, på en scen framför oss knäpptysta svenska vanilj- och mellanmjölksmänniskor och gläntade på dörren till minnen så fruktansvärda att vi aldrig till fullo kan förstå, knappt ens föreställa oss. Några gånger bröts hennes röst, smärtan är fortfarande stor. Och ändå. Ändå förmådde hon skratta, skämta, berätta med glimten i ögat om sina många flyktförsök och sin oförtröttliga kamp för att bli fri och få återförenas med sin familj och sina barn. Hur en människa kan behålla sin värdighet under så svåra förhållanden, under så många år, är ofattbart. Att som Ingrid inte bara lyckas behålla sin värdighet utan fördjupa den och växa som människa – det är inget annat än en bedrift.

Igår kväll tuffade tåget hemåt igen. Vid det laget var jag helt slut. Färdig. Fullmatad med intryck. Och då missade jag ändå en hel del. Jag hade velat se och höra Margot Wallström, Suzanne Brögger, Nina Björk, Göran Rosengren samt inte minst Jonas Gardell (mässans dragplåster detta år). Men nu blev det så här. Och på det stora hela är jag VÄLDIGT nöjd. Dessutom är det ju faktiskt bara 361 dagar kvar till nästa mässa. Let the countdown begin…

 

 

 

 

 

2 kommentarer

  1. Henning skriver:

    Skönt med lite kloka ord – ”skit i att renovera” är visdomsord à la 2000-talet som är väl värda att ta fasta på. Roligt att solen sken i Göteborg och att du verkat få så mycket inspiration. Måste vara otroligt spännande att kanske få vara med i ”innersta cirkeln” nästa år :-) Jätteroligt att följa bloggen – blir en liten kik varje dag.

  2. carolineeriksson skriver:

    Vad kul att du tittar in lite då och då:-) Hoppas även din/er helg var bra! Kram