Topp 5 – saker människor ångrar på sin dödsbädd

Nej, jag har inte läst den här boken. Inte än. Däremot har jag läst OM den. Den handlar alltså om de fem vanligaste sakerna som människor ångrar när de är döende.

Boken är skriven av en australiensisk kvinna, Bronnie Ware, som under många år arbetade som sjuksköterska inom den palliativa vården. Genom sin kontakt med människor i livets slutskede började hon observera att det var samma teman som återkom gång efter annan, när patienterna reflekterade över sina liv och gav utrryck för vad de önskade att de hade gjort annorlunda.

Enligt Ware är de fem vanligaste sakerna döende människor ångrar följande:

1. I wish I’d had the courage to live a life true to myself, not the life others expected of me.

2. I wish I hadn’t worked so hard.

3. I wish I’d had the courage to express my feelings.

4. I wish I had stayed in touch with my friends.

5. I wish that I had let myself be happier.

Den intresserade kan läsa lite mer om var och en av dessa fem teman här.

Själv fastnar jag för nummer 1 på listan. Att ångra att man låtit livet styras av andras förväntningar, snarare än den egna längtan, viljan och drömmen. Tänk att det är så vanligt. Otroligt sorgligt, tycker jag.

Det hade kanske kunnat bli så för mig. Om jag hade förnekat lusten och längtan och drömmen om att skriva. Om jag istället hade satsat på att vara duktig och göra karriär inom det yrke jag hade tidigare. För att jag själv tyckte att det var vad jag borde vilja. För att jag trodde att det var vad omgivningen förväntade sig av mig, att det var vad andra människor skulle uppfatta som ”lyckat” och beundransvärt.

Nu gör jag det jag helst av allt vill. Utan skyddsnät. Utan några som helst garantier. Jag tillåter mig att drömma och ha förhoppningar, även om risken att bli besviken är högst påtaglig. När jag fortfarande var kvar i mitt ”gamla liv” och övervägde att säga upp mig för att satsa på att förverkliga mina drömmar var det någon som bekymrade sig över att mina drömmar var alltför orealistiska och sa till mig:

MEN TÄNK OM DU BLIR BESVIKEN?!

Som om det vore det värsta som kunde hända. Jag ser det inte så. När Djävulen hjälpte mig kommer ut kanske den säljer i totalt 17 ex (inklusive stödköp av familj och vänner), vad vet jag? Det skulle isåfall kännas tråkigt. Jobbigt. Ledsamt. Och ja, jag skulle bli besviken.

Men vet ni vad? Man kan bli besviken. För att man försökte och misslyckades. Eller så kan man bli bitter.  För att man aldrig försökte.

Jag vill varken bli besviken eller bitter. Men om jag måste välja. Då tar jag ”besviken”. Any day of the week. Det kan ni hoppa upp och sätta er på.

Kommentarer är avstängt på den här sidan.