Ljudboken då?

ljudböckerna

För alla som hellre LYSSNAR än LÄSER är det så fiffigt ordnat att Djävulen hjälpte mig också finns som ljudbok.

Prisbelönta ljudboksförlaget A nice noise ligger bakom titeln och Anna Maria Käll (med en helt fantastisk röst) har läst in boken.

Ljudboken kommer att finnas dels i mp3 format och dels som CD-skiva. CD-skivan kommer från fabrik och släpps enligt plan i slutet av nästa vecka. Redan nu kan man emellertid ladda ner mp3 boken här eller här

 

Nu även på Adlibris…

adlibris_leveransklar

 

Jag vet att det egentligen är en vecka för tidigt och att det kanske inte var meningen att det skulle bli såhär. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det är lite kul att båda de stora nätbokhandlarna nu är igång med försäljningen av Djävulen hjälpte mig.

Jag har tidigare länkat till Bokus. Om ni av någon anledning hellre handlar av Adlibris så går det bra att beställa boken via den här länken.

Nästa steg blir att hitta min darling i en fysisk bokhandel. Den känslan. Jag längtar.

 

Man kan inte vara Strindberg varje eftermiddag…

… som journalisten och författaren Maggan Hägglund skriver hos Litteraturmagazinet.

Bara SÅ sant.

Men jag är glad ändå. Glad över att äntligen få ta mig an bok nummer två igen (saknade den lite när jag var i Skövde och pratade om Djävulen…) Glad över att skrivandet faktiskt flyter på.

Och glad över att – en dag som denna – ha möjligheten att jobba hur och när och framförallt VAR jag vill. Café på förmiddagen, trädgården på eftermiddagen.

Nä, inte ska en klaga, inte.

syren_utomhusarbete

Bokhandlardagarna i Skövde

Precis hemkommen från bokhandlardagarna i Skövde. Trött. Glad. Nöjd. Full av intryck.

Vi anlände till Skövde strax efter två igår och kördes till Billingehus där konferensen var. 250 bokhandlare samlade i en stor konferensbyggnad. I tur och ordning fick vi medverkande författare kliva upp på scen framför dem och försöka göra det bästa av våra sju minuter.

Jag höll mitt lilla framträdande. Jag fick ingen blackout. Jag fick många positiva reaktioner efteråt. Gott så.

20130529-104215.jpg

På kvällen bjöds det på middag och mingel. Jag träffade och pratade med bokhandlare från bl.a. Vetlanda, Karlskrona, Strängnäs, Sundsvall, Skellefteå och Ystad. Jättekul att höra vad de hade att säga, både om böcker och annat. Förhoppningsvis får jag möjlighet att besöka några av dem och deras kunder framöver.

Så blev det också lite samtal med andra författare. På bilden nedan ses från vänster: debutanten Susanne Boll, mina förlagskollegor Ninni Schulman och Anna Fredriksson, deckarförfattarinnan Sofie Sarenbrant, Carina Nunstedt från Books & Dreams (det är hennes foto) samt jag.

20130529-104054.jpg

Summa summarum: Ett par riktigt givande dagar med trevliga människor.

Nu: åter till tangentbordet. Men först: svida om till mysbyxor igen.

 

 

 

 

Nu finns Djävulen hjälpte mig på Bokus

bokus_köpbar

 

 

Djävulen hjälpte mig har ändrat status på Bokus. Den är numera KÖPBAR. Japp, nu går den att beställa! Om du klickar på den här länken kan boken bli din för så lite som 177 bagis.

Nu börjar det. Iiiiiiih.

Och apropå ”iiiiih”, läste vad Ninni skrev om förberedelserna inför vår Skövderesa idag och fick mitt ett gott skratt. Spot on, får jag lov att erkänna. Spot on.

Återkommer med rapportering från bokinformationsdagarna lite senare.

Imorgon bär det av…

X2000

Imorgon sätter jag mig på tåget tillsammans med ett gäng andra författare. Det är bokinformationsdagar i Skövde och vi kommer att möta samt prata inför ca 250 bokhandlare (ifall jag inte fattat helt fel) om våra respektive böcker.

7 minuter har jag på mig att berätta om och skapa intresse för Djävulen hjälpte mig. Det är förenat med viss prestationsångest måste jag erkänna. Så här skrev jag i ett inlägg i januari då jag skulle prata bok inför Bonniers marknadsavdelning:

Jag vill så gärna lyckas förmedla något av den starka känsla jag har för människorna och dramat i Djävulen hjälpte mig. Jag vill så gärna att den känslan ska smitta av sig.

Ja. Precis så känns det. Den här gången också.

Det är jätteroligt. Det är pirrigt. Det är nerver.

Programmet avslutas med en gemensam middag på kvällen. Och jag kan avslöja en hemlis. Jag är nästan mer pirrig inför att träffa och umgås med andra författare än jag är för att hålla min lilla dragning på scen. Det här är i många fall människor jag ser upp till, människor jag följt på avstånd i flera år. Kända namn. I min värld är de typ rockstjärnor. Och jag? Ja, det är frestande att ta till en liknelse ur Bröderna Lejonhjärta (som vi läser här hemma just nu): jag är, i sammanhanget, en liten lort.

Men, men. Det må vara som det vill med den saken. Imorgon rätar den här lilla lorten på ryggen och slänger på sig något mer representativt än de rosa mysbrallorna. Tar ett djupt andetag och hoppas på det bästa. Hoppas på att träffa många intressanta och trevliga människor, såväl författare som bokhandlare. Hoppas på att knyta nya kontakter och – bara en sådan sak – ha riktigt kul!

Håll tummarna, mina vänner.

 

 

 

Nu så!

20130525-165320.jpg

Nu håller jag den äntligen i mina egna händer. Och den är så snygg. Tror minsann jag är lite förälskad.

Kan inte sluta titta på. Fingra på. Vill hela tiden vara nära.

Min egna. My own. My precious.

Dock dröjer det ett par veckor till innan den finns i handeln…

Nu har den landat…

Bildbevis kommer imorgon.

Är på resande fot. Därför andra som får se, hålla och bläddra innan mig.

Men imorgon. Imorgon, ta mej tusan. Då får jag äntligen hålla min lilla bokbebis i famnen.

Jippi!!

Nytt soundtrack

dustinohalloran

Bilden lånad från www.dustinohalloran.com

Tidigare har jag skrivit om vikten av att ha bra musik till hands när jag skriver. Musiken försätter mig i rätt stämning och när jag skrev Djävulen hjälpte mig hade jag en playlist med musik från bland annat John Barry.

Under skrivandet av nya manuset har jag upptäckt Dustin O´Hallorans pianosolon. Väldigt fin och vemodig musik.

För mig är det viktigt att musiken jag lyssnar på har ”samma temperament” som scenen jag skriver (hur pretto lät inte det där?). Anyho. Om det är något hemskt som ska hända bör musiken vara obehaglig. Om det är kärlek i luften ska musiken vara försiktig och romantisk. Och om texten är mer stillsam, eller kanske lite vemodig, – ja, då tar jag till Dustin O´Halloran.

Ni som själva skriver, lyssnar ni också på musik under tiden? Vad lyssnar ni på?

Ett riktigt jävla blogginlägg

Tänkte prova på den mer traditionella bloggmallen idag.

Dagen igår:

*Skrivit om en av de mest fruktansvärda scenerna i bok nummer två. En scen där huvudpersonen utsätts för förnedring på hög nivå. Påfrestande.

* Fått veta att ytterligare en tidning (med stor upplaga) vill göra en intervju (yay!)

*Börjat lyssna på ljudboken Djävulen hjälpte mig. Märklig känsla. När jag läser orden känns det som min berättelse. När jag lyssnar känns det som om någon berättar för  mig. Fantastiskt.

* Varit på vårfest i skolan. Gått tipspromenad, stavat fel på ”abborre”, hälsat på ny fröken, ätit grillad hamburgare.

* Spelat Candy Crush Saga tills ögonen blödde. Och lite längre. Är nu på nivå 57. Någon som slår det? (någon som är mer patetisk, kanske jag egentligen borde fråga)