Boel och Oscar

20130707-161035.jpg

Josefine Sundström är en suverän programledare. Något som säkert inte gått många (t ex oss som följde Melodifestivalen och Eurovision finalen) förbi.

Däremot undrar jag om lika många är medvetna om att hon också är en begåvad författare. Efter att ha läst och tyckt mycket om hennes hyllade debut Vinteräpplen tog jag mig nu an hennes senaste, Boel och Oscar. ”En roman om kärlek, men inte en kärleksroman” som Josefine själv säger i intervjun som finns med i pocketupplagan.

Boel och Oscar. Två människor, till synes utan något gemensamt, finner varandra via slump och omständigheter. De bär båda på känslomässiga sår. Och ja, you guessed it, så småningom hjälper de varandra att läka de där såren.

För mig blir det här främst en bok som handlar om livet och hur oförutsägbart det är. Hur allt kan vända på en sekund. Och hur man sedan ser tillbaka. Vet att i just den stunden förändrades allt. Om. Om bara. Om bara inte..

När jag hade läst ut boken gick jag och badade med mina barn. Jag kramade dem lite hårdare än jag brukar, drog in deras doft och kände mig lyckligt lottad. Man vet aldrig vad morgondagen har med sig. Men här och nu mår vi bra. Här och nu har vi varandra. Jag behöver ibland bli påmind om att uppskatta nuet. Boel och Oscar gjorde precis det för mig.

 

Min debutroman Djävulen hjälpte mig, första boken i serien Svenska Mord, finns nu att köpa. Du hittar den här. Och här. Och här. Eller i närmsta bokhandel.

Kommentarer är avstängt på den här sidan.