Recensionscitat – Djävulen hjälpte mig

20130525-165320.jpg

Två månader har gått sedan Djävulen hjälpte mig släpptes. Sedan dess har det blivit en del recensioner. Tänkte dela med mig av russinen i kakan, dvs de allra bästa recensionscitaten. (finns även på Bokförlaget Forums hemsida).

 

”En av veckans favoriter … Ett otäckt triangeldrama som ökar allmänbildningen och fascinationen för händelsen i slutet av 1800-talet” Metro


”Det här är en mycket välskriven bok. Prosan är vacker och omsorgsfull, detaljerna skapar en tydlig bild av varje skeende och närvaron är bitvis nästan outhärdlig.” Norra Skåne


”Eriksson förmår att göra de historiska människorna verkliga, om än i en personlig tolkning. Trots att vi vet hur det går, att Anna Månsdotter var den sista kvinnan som avrättades i Sverige, är ”Djävulen hjälpte mig” en spännande, rakt berättad bok.” Kristianstadsbladet

”De fiktiva dialogerna respektive skildringar av de inblandades tankar visar på en stor psykologisk insikt./…/En ovanlig bok, välskriven, tänkvärd och läsvärd.” Ölandsbladet


Dramatiseringen av den historiska händelsen blir en roman som är över förväntan lyckad. För vilket drama det blir. Jag biter nästan på naglarna. /…/ Och när historien berättas på det sätt som görs här, så tror jag att många kan få stort utbyte av boken. Även de som inte gillar att läsa om mord. För det är en bra roman som innehåller de ingredienser som gör en historia intressant: starka känslor och intressanta karaktärer. Betyg 5/5. ”Litteraturmagazinet


”Den onekligen fascinerande men samtidigt så outsägligt sorgliga och sjaskiga berättelsen om Yngsjömordet bidrar naturligtvis med sin egen inneboende dramatik, men ändå måste Djävulen hjälpte mig ses som en spänningsroman i egen rätt, ett självständigt litterärt alster som ger löften om en intressant framtid för författaren Caroline Eriksson.
Nättidningen ALBA


”Jag blir riktigt imponerad av skönlitterära debutanten Caroline Eriksson, hon lyckas göra det obegripliga begripligt. Inte försvarbart men trovärdigt, utan att göra någon av personerna till ett karikatyrmonster. Det är minst sagt beundransvärt och den här boken kommer att vinna priser, tro mig. Det är bara juni men redan nu vill jag kora årets bästa svenska deckare: DJÄVULEN HJÄLPTE MIG.” Bokfetischist


”Eriksson målar upp karaktärerna skickligt, ingenting är svart eller vitt. Förövaren är offer och offret är förövare. Särskilt mycket tycker jag om skildringen av Anna Månsdotter som är komplex och beskriver en person som är både skör och stark på samma gång … Jag rekommenderar verkligen den här boken som både ger en spännande berättelse, är välskriven och även skildrar en inte alltför avlägsen tid i Sverige. Kan nämna att jag redan lånat ut min bok!” Med näsan i en bok

”Caroline Erikssons romandebut är gripande och väldigt obehaglig. /…/ Eriksson bygger skickligt upp stämningen av en nalkande katastrof. Jag känner starkt för karaktärerna. De är mänskliga, ingen är endast ond eller endast god. Eriksson beskriver förbrytaren som ett före detta offer, och boken är en berättelse om hur utnyttjande och manipulation kan få människor att göra hemska saker mot varandra.” Bibliophilia

 

 

 

 

 

Caroline Eriksson Författare – på facebook

facebook_gilla

På facebook har jag skapat en sida med den käckt ambitiösa titeln Caroline Eriksson Författare.

Där gör jag uppdateringar om allt möjligt som rör min författarresa – recensioner (och tankar om dem), författarbesök (både förberdelser och glimtar från behind the scenes), förlags- och agentsamarbete, skrivandet av bok nummer två mm. Börjar bli mer aktiv där än här på bloggen faktiskt …

Så komsi, komsi, häng med du också. Det enda du behöver göra är att gå in på sidan Caroline Eriksson Författare (länk nedan) och trycka på gilla-knappen.

Simple as that.

www.facebook.com/CarolineErikssonForfattare.

Mini-intervju

Den som vill veta
•vad det var som fascinerade mig med just Yngsjömordet
•hur jag har arbetat med research
•vad som är sant respektive påhittat i Djävulen hjälpte mig
finner en mini-intervju med mig på den eminenta bokbloggen Bibliophilia.
Bara att klicka på den här länken

 

Adlibris topp 100

20130810-093029.jpg

…ligger jag inte på.

Och det ligger ett gäng andra spänningsromaner före mig på försäljningslistan.

Men i kategorin ”Historiska deckare och kriminalromaner” – ja, där ligger jag minsann på topp tio. Närmare bestämt på plats 2. Och på plats 8 (med ljudboken).

Det gäller att hitta sina glädjeämnen här i livet, veta när glaset är halvfullt, fira varje liten framgång osv:-)

Sista avrättningen av en kvinna i Sverige – 7 augusti 1890

Fotografi från avrättningen 7 aug 1890

På morgonen den 7 augusti 1890 halshöggs Anna Månsdotter på fängelsegården i Kristianstad. Det blev sista gången en kvinna avrättades i Sverige.

Idag är det den 7 augusti 2013. På dagen 123 år senare.

Jag tänker på Anna Månsdotter. Och min egen vandring i hennes fotspår.

Jag tänker på mitt besök i fängelset i Kristianstad, inrättningen där hon avslutade sina dagar. På hur det kändes att stå utanför – för att inte tala om att gå in i – den fönsterlösa cell där man tror att hon tillbringade sin sista natt.  Och så tänker jag på dörren, den som jag stirrade på så länge. Dörren genom vilken Anna Månsdotter leddes ut på fängelsegården av sin själasörjare, den unge prästen Malte Hasselqvist (det är han som står alldeles intill henne på bilden ovan).

Sedan tänker jag på Anna Månsdotters händer, de som hon enligt uppgift vred oupphörligt medan hon fördes fram till schavotten. Och på blicken hon gav sin bödel, skarprättare Gustaf Dahlman (det är mannen till vänster på bilden, han som i sin ena hand håller bilan, ännu dold bakom ryggen).

Till sist tänker jag på Anna Månsdotters grav. Den som aldrig blev märkt med någon sten (sådan var mördares och självmördares lott på den tiden) men som kyrkogårdsförvaltningen än idag kan peka ut. Jag fick veta att jag var den första person som frågat efter den platsen, den första som blivit visad det exakta stället för Anna Månsdotters gravsättning. Där blev jag stående en lång stund. Och tänkte på henne, kvinnan som en gång vilat i jorden nedanför mig.

Yngsjömörderskan kallade de henne. Fortfarande omnämns hon ofta på det viset. Malte Hasselqvist var den enda som använde hennes riktiga namn. Mot slutet av deras samtal i fängelset gick han ännu ett steg längre, kallade henne ”mor Anna”. Såg han något i Anna Månsdotter som ingen annan kunde eller ville se? Vem var hon egentligen?

Svaret undflyr oss. Och kanske ligger en del av förklaringen där. Förklaringen till varför Yngsjömordet, ett mer än hundra år gammalt mordfall, fortsätter att fascinera och beröra ännu i vår tid. Frågorna är många och på de flesta kommer vi aldrig att få några säkra svar.

Vi är många som har velat förstå, som har gjort vårt bästa för att försöka förstå. Men sanningen är att nycklarna till Anna Månsdotters psyke försvann in i mörkret med henne den där augustimorgonen för 123 år sedan.

Som det heter i en av de avslutande meningarna i den ENDA andra SKÖNLITTERÄRA skildring som skrivits om mordet (Gustaf af Geijerstams Nils Tufvesson och hans moder från 1902):

”Hon tog sin egen gåta med sig och gick.”

 

 

 

Hemmets Journal

20130805-152849.jpg

I veckans nummer av Hemmets Journal finns en intervju med undertecknad.

Om du inte redan har lagt vantarna på tidningen så rusa genast till närmsta affär och införskaffa ett ex, vetja. På torsdag kommer nästa nummer så det gäller att sno sig.

Om dagen idag finns annars inte mycket att säga. Strålande sol utanför fönstret, kanske en av de sista riktigt varma dagarna (sånt vet man aldrig). Erbjöd barnen såväl lek i trädgården som cykeltur och bad men DET ENDA de ville göra var att åka till biblioteket. Så det gjorde vi. Och kom hem med två kassar fullastade med böcker. Nöjesläsning till barnen, research till mamma. Åt var och en efter behov. Nu: mot hammocken!

Medan bloggen var tyst…

 

stranden

… har följande hänt

Det har tipsats om Djävulen hjälpte mig i radiokanalen P4. Den som vill kan lyssna på klippet här (ska starta på rätt ställe direkt, annars börjar det 3:02:58, dvs i slutet av sändningen).

Förlaget har meddelat att man trycker till fler ex av boken – försäljningen går alltså framåt, hurra:-)

Jag har läst ut Torsdagsänkorna av Claudia Pineiro samt Håkan Nessers nya Levande och döda i Winsford. Bra böcker båda två.

Jo, det var så sant. Ett och annat bad har det blivit också. Samt ett och annat glas rosé.

Men nu stundar nya tider. Om en vecka börjar kidsen dagis och skola. Om en vecka blir det vi två igen. Ensamma med varandra. Hela dagarna. Jag och mitt manus.

 

 

Intervju + chans att vinna ljudbok

Innan semestern blev jag intervjuad av Litteratur i Fokus.

Jag fick svara på frågor om ”Djävulen hjälpte mig”, om mitt nya skrivprojekt och om sommarläsning.

Den som är intresserad av svaren kan ta del av dessa här:

http://litteratur.ifokus.se/

I anslutning till intervjun ordnar min generösa ljudboksförläggare en tävling där man kan vinna ljudboken. Ta chansen vetja, Anna Maria Käll (som läst in Djävulen hjälpte mig) har en grym röst!

Lycka till. May the odds be ever in your favor;-)

Samtidigt på ICA MAXI i Visby

20130721-130621.jpg

Så här ser det just nu ut på ICA MAXI i Visby.

Det kan ha varit butikens egen personal som fixat så fin skyltning.

Det kan också ha varit någon annan. Min privata gerilla-marknadsförare. Någon som tagit ett fint initiativ och sedan messat bilden till mig.

Som sagt. Det kan vara på det ena sättet. Eller på det andra.

Jag säger inget mer. Så har jag inget sagt.

 

Min debutroman Djävulen hjälpte mig, första boken i serien Svenska Mord, finns nu att köpa. Du hittar den här. Och här. Och här. Eller i närmsta bokhandel. Eller på ICA MAXI.

For the record

Det får ofta heta, i artiklar och recensioner, att historien om Yngsjömordet har berättats många gånger förut.

Sant är att mordhistorien filmatiserats ett par gånger (på 60-talet respektive 80-talet). Sant är också att det skrivits ett flertal artiklar och fack-/faktaböcker i ämnet. Jag har haft stor hjälp av många av dessa.

Men.

Det har INTE skrivits mängder av SKÖNLITTERÄRA skildringar utifrån Yngsjömordet.

Det skrevs EN roman 1902. Och så har det skrivits EN roman till. År 2013.

Den första hette ”Nils Tufvesson och hans moder”. Den andra heter ”Djävulen hjälpte mig”.