Sträckläsning

De senaste dagarna har jag tillbringat i halvkoma som inte bara beror på att jag precis fått en elak förkylning. Jag läser också. Sträckläser. Det är precis som det ska vara när det är sommar och man har semester. Jag läser i solstolen (vilket den här sommaren inte händer allt för ofta), i soffan medan sonen tittar på ”Sommarlov”, i sängen när jag borde sova, vid köksbordet under frukosten och så förstås i bilen.

Just nu är det Jussi Adler-Olsens böcker om den minst sagt udda utredningsgruppen Q inom Köpenhamnspolisen som jag tillbringar dagarna med. Och vi har väldigt trevligt tillsammans. Gruppen Q består av polisen Carl Mörck och hans assistenter Assad och Rose och deras arbete är att arbeta med gamla fall som av olika skäl aldrig klarats upp. Adler-Olsens böcker är ovanliga, eftersom de både är spännande, välskrivna och framförallt roliga. Karaktärerna känns originella och väcker nyfikenhet och intrigerna är inte allt för förutsägbara. Allt detta bidrar till att böckerna har en helt egen ton. Man kan verkligen förstår varför hans böcker haft stora framgångar såväl i Danmark som i Tyskland och Holland. Om du inte har läst, gå genast till en bokaffär nära dig och införskaffa ett exemplar, nu!

Barfotaliv på C’as Xorc

Har precis återvänt från några härliga dagar på C’as Xorc. Ett magiskt hotell i bergen mellan Deia och Soller som är inrymt i en gammal finca. Med sina tolv rum är det en liten, men utsökt oas om du vill ha lugn och ro. Fincan är varsamt restaurerad och ligger med vidunderlig utsikt över Sollerdalen. Runt hotellet vandrar får och getter med bjällror runt halsen. På morgonen vaknar man till ljuden från de lokala tupparna och åsnorna. Runt hörnet ligger härliga vandringsleder. I går morse gick vi från hotellet till stranden i Deia, en promenad på ca två timmar. Väl framme belönade vi oss med ett dopp i havet och en lyxig frukost.

 

 

Ny vecka, nya böcker.

På väg till mitt älskade Palma passar jag på att köpa med mig lite sommarläsning. Som ni kanske ser håller jag just nu på att läsa igenom Elly Griffiths alla deckare. Återkommer om henne senare. Och. Ja. Fifty shades of grey bara måste man läsa, har jag förstått. Värsta, bästa semesterpornografin. Återkommer om den också.

 

Hej pappa!

Nu vet jag att vår blogg har minst en läsare, för syrran berättade att du följer den! Lite knäppt är det att du läser om mitt och Willes kärleksgnabb på nätet, men vad gör man när man är 40+ och har kärleksproblem? Ringer man mamma och pappa? Kanske, om det är VÄLDIGT allvarligt. Men som du redan vet gjorde jag inte det. Jag ringde min stackars redaktör/psykolog/extramamma Kattis i stället och grät ut. Jag misstänker att dom ordnar kurser på förlaget i hur man hanterar neurotiska författare. Kanske ingår det i förlagskunskapen på universitetet? Hursomhelst. Det funkade ganska bra. Och sedan skrev jag av mig här på bloggen. Puss från din dotter.