Namn: Christin Ljungqvist
Ålder: 29 år
Böcker: Kaninhjärta (2012, Gilla Böcker), Fågelbarn (25 mars 2013, Gilla Böcker)
Bor: Göteborg
Familj: Man och två katter, samt storfamilj i Kungsbacka/Vallda
Bakgrund/tidigare jobb: Kurser i skrivande, medial utveckling, juridik, psykologi, jobbat/jobbar som butikssäljare på Akademibokhandeln
Så började jag skriva: i små, tunna skrivblock en lärare i grundskolan smugglade till mig så snart jag kunde stava, sedan tillsammans med min vän, Charlotte, mellan 14-16 års ålder, för hand i kollegieblock, en bokserie som blev 12 böcker lång, sedan på en dator jag fick ärva genom en vän, där jag plitade fram en tjock fantasyroman på 399 a4, enkelt radavstånd, inga indrag, sedan fortsatte jag. Det är svårt att släppa en så djupt rotad dröm.
Om författarskapet: innan jag debuterade skrev jag inte för att bli läst, utan för att skriva. Sedan ville jag så klart få ett kontrakt, all tid jag lade ner på skrivandet behövde liksom betala sig. Men läsare är något jag upptäckt först nu, och jag säger bara WOW. HEJ på er! Mitt skrivande som sådant fick sig en rejäl skjuts när min mormor dog. Jag var 14 år, och behövde skriva om döden, så det var vad jag och Lotten gjorde. Man kan säga att det började på allvar då.
Om bloggen: ännu ett fönster ut i världen! Jag kommer skriva om mitt skrivande, både då och nu: hur det var att bli antagen, hur det var att skriva bok två, vad som händer bakom kulisserna, vad som händer i en författare när den får recensioner. Jag kommer att skriva om mig själv. Jag kommer att skriva om YA, UV, Crossover, och vad dessa böcker gör med bokbranschen idag = något helt fantastiskt. Med mera, med mera.
Egna favoritförfattare/förebilder: Donna Tarrt! Tana French och Marisha Pessl.
Inspireras också av: Människor som kan jättemycket, som har doktorerat, läst, rest, och ändå hyser hopp för människan. Jag inspireras också grymt mycket av stillhet, natur, solsken, och alla de där svårförklarade sakerna varenda människa tycks ha varit med om …
Lästips i vår: Förr eller senare exploderar jag (John Green, äntligen på svenska, gråtvarning), Jag biter i apelsiner (Annakarin Thorburn, så vacker prosa!), Wallflower (Stephen Chbosky, äntligen på svenska, hjärtnypande), sedan ryktas det om att Donna Tartt ska släppa nytt (äntligen!), men inte förrän i höst. Och på engelska. Men jag måste ändå säga det.
