Tre läsarfrågor!

Alltid kul när det kommer mejl med läsarfrågor! Här är tre från Nina:

”Jag bara tvingar mig lite” reklamförs som en självbiografi. Men den är ändå en skönlitterär bok; hur var det att skriva en bok som ligger så nära dig själv?

Oh, det var både jättebra och läskigt. Som journalist är jag van att gräva i andra, men det är såklart lite jobbigare att gräva i sig själv. Men nyttigt! Det är ju en självbiografisk roman vilket innebär att jag har hittat på en massa också.

Jag har hört att det diskuterats om boken tillhör vuxen- eller ungdomsromaner. Såg att ditt förlag lagt dem på båda ställena vilket jag tycker är bra. Hur skulle du själv beskriva den?

Som förlaget! Jag hade velat ha en liknande bok när jag var yngre, samtidigt ville jag att den skulle passa vuxna också. Eftersom den är skriven utifrån ett barns perspektiv, en ungdoms och en ung kvinnas, så har jag fått anpassa språket därefter.

Och slutligen, eftersom du debuterar med en självbiografisk bok. Vill du fortsätta skriva självbiografiskt, eller har du en längtan efter något helt annat?

– Nu har jag en helt annat historia i huvudet. Men den är fortfarande bara just där – i huvudet. Idén baseras på en verklig händelse och jag gillar det, att utgå från något verkligt. Då blir det mer nära.

Tack Nina, för bra frågor! Hoppas att jag svarade bra också. 😉

Trevlig helg alla! Sven och jag sitter snart i en bil mot Herrljunga. Fick förresten precis en bild på Sven och hans polare Majken. Min fotografkollega Lisbet Spörndly fotade dem förra juni:

majken-sven