Minns 2012

I dag minns jag hur allt var 2012. När jag skrev boken. Då såg min skrivutsikt ut så här:

skrivplats
Det är alltså jag som är den mörka skuggan. Så här skrev jag .

Utsikten i dag är ungefär densamma. Vi är i Horla. Njuter, badar, solar, tränar, jag jobbar också, men NU ska jag kompa ut för i dag.

Jag måste leva efter mitt motto – att jobba när det regnar och utehänga när det är SOL.

RELEASEFEST!

pernilla-jag

Jag är så LYCKLIG! Kvällen i går blev precis så fantastisk som jag hade önskat.

Vi var alltså på Drottninggatans bokhandel (älskar bokhandelsmiljön), med famij, vänner, kollegor och Pernilla som jag bokpratade med. Det var precis så där avslappnat som jag hade önskat.

Och nu är boken verkligen UTE! Så overkligt att se flera stå med den i sina händer – samtidigt. Och att få skriva sitt namn i den. Och hälsningar. Det där med att signera blev ju en utmaning. För mig blev det som att skriva vykort (vilket jag också älskar)!

Så många fina blommor, paket, bubbel, choklad, fina ord – ja, det märktes att det var folk där som känner mig. Jag fick så mycket fint!

TUSEN TACK!

Tack också för alla hejarop på Instagram, Facebook, Twitter och i bloggarna. Hurra!

Och vet ni: I dag kan ni höra mig i radio igen. Liveintervju med P4 Uppland om knappt två timmar. Alltså klockan 15!

Och, bloggen tar ju inte slut nu. Jag fortsätter här ett tag till. I kväll har till exempel Henrik och jag barnvakt. Vad gör vi då? Jo, vi bokar bord på favoritrestaurang och skaffar biljetter till Författarfredag med Sigge Eklund. Som ett smakprov inför nästa veckas Books & Dreams.

jag-bokenBoken hittar ni på Adlibris, Bokus, hos förlaget eller i en bokhandel nära dig.

Bilden i topp är lånad av en annan av årets romandebutanter (och journalistikklasskompis) – Marie Björk.

THE DAY!

Nbild(1)u är dagen här – i dag släpps MIN BOK!

Och som ni ser har jag signerat allra första exet, till Matilda.

Nu efter lunch är det förberedelser inför kvällens bokrelease som gäller.

Apropå release måste jag citera min svägerska (världens bästa) Mimmi som smsade medan jag skrev på bokmanuset: ”I natt drömde jag att du gav ut din bok och det blev succé! Jag var på din releasefest. Fortsätt skriv!”

Hon fick rätt.

Mimmi kommer tyvärr inte i kväll, men vi hoppas hon har rätt i det andra.

Nu kör vi!

Vad firar vi i veckan då?

Till exempel att BOKEN SKICKATS FÖR TRYCK!!!

Att jag har skrivit: ”Kör!” till förlaget. Oj, denna känsla!

Så kom boken till – del 3

Jag hoppade över några steg i går, om hur boken kom till. Kunde liksom inte riktigt hålla mig från att berätta om förlaget.

Men nu kastar vi oss bakåt till sommaren 2012, när grundstommen till manuset var skrivet. Då började läs- och redigeringsperioden. Jag läste mitt manus en gång, REJÄLT. Och sedan en gång till. Textredigerade.

Därefter vågade jag visa Nanna och sedan tog jag alltså kontakt med Lisa Bjärbo för lektörsläsning. Så här såg det ut i cykelkorgen i början av februari när jag tog steget att POSTA IVÄG manuset till henne:

manus-bjarbo

Oj, vad det kändes pirrigt!

Men det är alltså verkligen något som jag rekommenderar. Jag ville ha svar på om det var något att ha – från en utomstående.

Vad hon skrev? Det tar vi en annan dag!

Nu: fredag! Här ska senare fredagsfiras med Filip & Fredriks nya program (i efterhand), taco, vin och choklad. Älskar fredagar. Vad ska ni göra?

Så kom boken till – del 2

VAR skriver du bäst en bok?

Jag tror att det är dumt att tro att de yttre faktorerna spelar för stor roll. Då blir det liksom aldrig något skrivet. Det gäller att ta skrivstunderna när de kommer. Så var det speciellt då jag drog igång mitt skrivprojekt som nybliven mamma.

Jag kunde aldrig sitta vid ett nystädat, supersnyggt inrett skrivbord med ständigt varm latte med utsikt över en sjö.

Mest blev skrivet på hemmakontoret. Gärna med en latte och Spotify som sällskap.

En hel del blev skrivet i Horla. Med sjö som utsikt! Typ så här:

20130624-200425Och så här skrev jag den 8 augusti, 2012, apropå att gå i mål:

ur-blogg-120802Ni vet väl hur viktigt det är att skåla framgångar? Jätteviktigt. Speciellt som frilans eller ensam författare.

I dag blir det skål där hemma. Bästa svägerskan och Doris kommer på besök + att jag har valt omslag + att jag snart har skickat mitt slutkorr.

Så kom boken till – del 1

– När har du skrivit boken?

Det är en vanlig fråga nu när jag outar för mina närmaste att jag har fått bokkontrakt.

Jag har alltid haft som dröm att få ihop en hel historia. Alltså se om jag kan gå från bokidé till att skriva typ 200 sidor där det faktiskt finns ett slut.

När jag fick min son Sven, i december 2011, ville jag ha något kontinuerligt under föräldraledigheten att skriva på. Jag gjorde en del intervjuer, men – lite trixiga att få till. You know the bebisskrik.

Så: Ett bokmanus! Det vore väl perfekt tillfälle, tänkte jag. Och det var det. Då kunde jag skriva när jag hade ”egentid”.

Mitt mål var att skriva två A4-sidor per dag, utan att de behövde vara perfekta på något vis. Bara skriva-skriva-skriva. Och, listmänniska som jag är, var det stor tillfredsställelse när sidorna kunde kryssas av:

boken

Slutmålet: 200 sidor. Då tänkte jag att hälften säkert skulle rensas och hälften läggas till. Men riktigt så blev det inte. Grundmanuset höll riktigt bra. Och nu är slutversionen 290 satta sidor.