Jag fyller år och spelar in ljudbok

olaliten
För ungefär 46 år sedan.

Idag fyller jag 47 år och blev grattad på sängen av mina döttrar och fru. Hur lyxmysigt som helst! Konstigt att vara tre år i från 50…

Den här veckan spelar jag in min bok som ljudbok. Eftersom jag arbetar mycket som speakerröst och har egen studio, så spelar jag in på mitt eget kontor. Spännande att se om den kan få några lyssnare.

Var i Göteborg i söndags och träffade bokhandlare från Västsverige. Alltid intressant att träffa de som träffar läsare.

Inga spöken, bara hårt arbetande bokhandlare

backabol JohanOla
Kanske två bleka, men dock inte spökiga, författare: Johan Rundberg som skrivit ungdomsboken Kärlekspizzan, och jag.

I helgen befann jag mig på Bäckaskogs slott tillsammans med ett 80-tal bokhandlare från Sveriges södra delar, andra författare och förlagsmänniskor. Trots att det kändes som att det kunde spöka bland alla salar och tavlor med extremt feta guldramar, var det en väldigt trivsam stämning.

Häftigt att få träffa alla eldsjälar som fungerar som kulturella noder i mindre städer och orter, och höra hur de resonerar kring böcker och läsande!

Jag har inte ”gjort” någon mer än pratat med människor, ätit tre-rätters middag och pratar på en scen med författarkollegor, och ändå är jag trött… Människan är en gåta.

Jätteintressant scensamtal som gick för fort, med andra författare från Natur o Kultur: Lena Andersson, Johan Rundberg och makarna Clarence Craaford och Gunnel Saxon Craafoord.

Det var skånskt väder. Hade det varit en procents mer luftfuktighet hade vi befunnit oss i en sjö.

För alla oss som tvivlar: GDG – Gör Din Grej!

handled

Det enda som jag någonsin övervägt att tatuera in på min kropp har varit GDG. Läs nedan.

Det var precis ett år sedan.
Jag och T, satt och åt middag på restaurang..
Och plötsligt uppstod det där samtalet. Det där bra samtalet. Som en extra stor syreficka där man hittar lugn och fokus.
Hon frågade hur det gick med boken (Det blir bra-boken)?
Jag hade ungefär tre månader kvar att skriva, och var jättestressad. Så jag lättade mitt hjärta:

  • Jag berättade att jag var orolig för att Lärda Akademiker skulle kritisera mig för att vara för ytlig och att jag inte hade tre doktorsgrader.
  • Och vem var jag som skulle få ge råd till skilda män, jag som inte hade suttit i samtal en massa år?
  • Och så vidare.

Jante och jag skålade.

 Det var då min fru sa De Rätta Orden.
– Men Ola, ska du inte bara göra din grej? Och strunta i vad andra eventuellt tycker?
Det var så klockrent. Det var klokhet och omtanke. Och det enda rätta sättet att tänka.

Så från den kvällen skrev jag på som jag aldrig gjort förr. Det var den absolut roligaste arbetsperioden i hela mitt liv.

Jag skriver fortfarande GDG på min handled när jag tvivlar.

Ge Jante ledigt. Väldigt länge.

Du kan inte göra något annat än att Göra Din Grej. Bära eller brista.
Det är fantastiskt.
Sätt igång.

GDG.

Releasepartyt för boken i måndags!

Ola-bokreleaseHelaLokal

Först hade jag inte tänkt ha något party. Dels har jag en blyg ådra (vilken man kanske inte tror?) som gör att jag tycker att det lite jobbigt att stå i centrum. Å andra sidan kan jag tycka att det är roligt också… Sa någon motsägelsefull?

Men jag ändrade mig! Därför att jag har så många kompisar som jag vill tacka för att de hejat under bokens tillblivelse, och sedan varit så otroligt generösa och glada för min skull så fort min bok har synts i något sammanhang!
Så tack alla!

Ola-bokrelease-Datanktejag
”…och då tänkte jag till så HÄR många gånger hur sjillsmässa stavas”

Ola-bokrelease-tilt
Om man går på releasefester varje dag i många veckor kommer man nog att se världen lite suddig…

(Fotograf: Isa Diamant – Tack Isa!)

Gomorron Sverige SVT i morse: Att presentera en bok på 200 sidor på fem minuter

svtPlay
(
Klicka på bilden om du vill kolla hur det gick)

I morse var jag med i Gomorron Sverige i SVT. 06.45.
Paradoxen är att man ska vara så avspänd, men samtidigt så skärpt för att svara så bra som möjligt på frågorna.
Programledarna var snälla och engagerade.
Jag pratade lite med Magnus Hedman (f.d. fotbollsproffset) när vi väntade på att få komma in i studion, om män och skilsmässor. Han har själv skrivit en bok om sin jobbiga resa där skilsmässan ingick. Han fick min bok. Jag är nyfiken på vad han tycker.
Värdinnan var proffsig.
Allt var toppen.
Skönt när var är över.
Försöker njuta samtidigt som det är skönt att det över.

Lite halvkrångligt att ta sig an resten av dagen efter en sådan start, men jag får vara nöjd om det går på halvfart. :-)

Ha en skön dag!

Ola skrivtips – ta dina idéer på allvar

bloddMoln

Den absolut största framgången för mig i och med boken Det blir bra – Manual för skilda män, är att jag fick en idé och tog mig modet att ta den på allvar.
Den största framgången är alltså på ett djupt personligt plan.
Jag var under hela tiden jag skrev på boken inställd på att det kanske inte var någon annan som var intresserad av ämnet och att jag kanske inte skulle kunna få någon intresserad att ge ut den? Men för första gången tog jag mig tiden att verkligen genomföra en idé därför att jag tyckte att den var så bra.
Resultatet? Jag har fått den utgiven på Natur & Kutlur och får sitta i TV och prata om den.
Det gör att jag idag tar mina idéer på mycket större allvar. Jag presenterade fem stycken nya bokidéer förra veckan för min redaktör. Hon tyckte att de var bra. Vi ska prata vidare. Jag har börjat våga tro på mina idéer på ett sätt som jag aldrig har upplevt tidigare.
Men. Egentligen är det här bara en affär mellan mig själv och mig själv.

Olas punkter:
* Det är mycket viktigt att ta sina idéer på allvar.
Utan idéer – aldrig en endaste bok.

* Det börjar alltid med en idé för alla författare. Om du drömmer om att skriva professionellt måste du umgås respektfullt med dina idéer.

* Alla dina idéer är bra. Tills du har tänkt igenom om de verkligen är det.

* Alla dina idéer är inte bra. Men ändå värda att sparas därför att du senare ska kunna utvärdera dem.

 

God morgon skilde Ola Ringdahl – för tio år sedan

God morgon mig själv för tio år sedan.

Lördagsmorgon. Du har vaknat vid 7 trots att du planerade sovmorgon. Det tickar av en dov stress. En liten oro som piper tyst som en  äggklocka. Barnen bor inte hos dig den här helgen. Du ”borde” vara mer lättad över din egentid, och visst är det skönt på ett sätt…

Men det är ganska tomt.
Inte tomt på det dramatiska sättet, eller det ångestfyllda, eller gråt–ut-och-hulka-sättet, eller måste-bli-skitfull, eller måste-döva-med-Ben&Jerry´s-sättet. Utan bara GANSKA.
Ganska gör det också futtigt.

Men det är tomt.

Du har satt på radion i köket och Morgon-TV i vardagsrummet för att fylla tomrummet.

Livet är som en julkalender. Man öppnar en ny lucka varje morgon för att få veta vad som ska hända. Du undrar vad som ska hända i framtiden? Ska livet vara så här?

God morgon Ola. Jag sätter mig bredvid dig här i soffan i vardagsrummet och tar en kopp kaffe med dig. Du behöver inte veta hur, men jag kan lova dig att det kommer att ordna sig. Det blir bra.

Är du tacksam för något? Ok, vad är du tacksam för?

Jag tar mig friheten att tipsa dig: Jag skulle börja med att gå ut och gå en trekvart, om jag var du. Det är skönt mot oro.
Ät en god frukost.
Fundera på vad du måste göra idag.
Fundera på vilka människor som verkligen ger dig energi och du blir glad över. Ska du kanske träffa någon av dem? Om du vill – gör något helt själv men var inte orolig för att du alltid kommer att vara ensam.

Fundera på fem saker som du tycker om med dig själv.

Jag känner som en slags storebror så mycket ömhet inför dig Ola, för tio år sedan. Du är en rörande engagerad pappa. Du är en människa som vill andra gott. Hitta sådant du tycker om dig själv, lika mycket som jag kan se nu. Stå ut med det som är mindre bra.

Jag gillar dig. Tänk om du hade mer tillit…

Ha en jätteskön lördag.

Kram

Ola

 

 

Det är som att skaffa hund – En blogg väntar aldrig

bokmassa2

Jag lär mig hela tiden.

Som att skriva denna blogg.
Jag inser att oavsett vad jag har för bra ursäkter så ser det alldeles för tomt ut när jag låter bli att skriva en vecka i denna blogg.
Det är som att skaffa hund. Även om jag har att göra mycket på jobbet så måste den få komma ut och gå lite och uträtta sina behov. Varje dag.

Detta innebär att jag något högtidligt härmed lovar att skriva minst fem gånger i veckan på bloggen. I värsta fall kort. I bästa fall kort. Långt ibland.

Är vi klara med det?
Ok, kort rapport om varför Ringdahl varit så Busy And Important:

Bokmässan var i helgen. Jag åkte ner fredagkväll, fick hotellrum med utsikt över ett upplyst Liserberg- lyxig känsla.
Lördagen: orden är JÄTTESTORT och JÄTTEMYCKET. En blandning av:

– Förlagsstockholm som kommit ner för att framför allt jobba hårt men också lite gå på ”firmafest” på kvällarna

– och den fantastiska armé av kvinnor i övre medelåldern som får Sveriges kulturvärld att fungera. Det är de som köper våra böcker och går på våra föreläsningar. Tack.

Jag höll två scensamtal under lördagen.
Det första var med den härlige Nisse Simonsson, pensionerade men grymt aktive läkaren som är expert på stress och hjärnan. Han drar alltid publik och får människor att skratta och må bra och tänka till.
Det andra samtalet var med hjärnforskaren Martin Ingvar, där han bjöd på den faktiska kunskapen/vetenskapen kring hur män fungerar i kris och under stress. Han är en person som bjuder in lekmän som jag in i den akademiska kunskapernas djungel, på ett väldigt generöst sätt.

Middag på kvällen med människor från förlaget och författare. Jättetrevligt!

Söndagen förflöt mycket lugnare för min del, och jag slapp de gigantiska nervösa svettringarna som kavajen dolde så elegant under lördagen.

För övrigt:

  • Är med på tisdag morgon i SVT:s nyhetssoffa. Samma dag provfilmar jag som programledare för hemligt TV-program.
  • Är antagligen med i Aftonbladets söndagsbilaga till helgen.
  • Håller på och säljer lägenheten i Tallkrogen, ska flytta till en hyresfyra i Hammarby sjöstad (tjoho!), kolla in min lägenhet på Hemnet om du vill.
  • Har börjat medverka i ett relationsprogram i P4 Halland