Intervju № 5.

Jag fortsätter att leta upp människor som skriver och läser, som jag misstänker ska ha något vettigt att säga om vår samtid. Fokus ligger alltid på litteraturen, som ni vet, det är den röda tråden för bloggen. Den här gången har turen kommit till Helena Dahlgren, som får presentera sig själv här nedan:

Helena

Vem är du och vad gör du?

Jag är gammal litteraturvetare och före detta Bokhora som sedan 2011 driver Dark Places (http://helenadahlgren.wordpress.com), en bokblogg med fokus på skräck, thrillers och litterärt mörker där även en del mer personliga texter om allt från skrivande till kroppsideal, feminism, föräldraskap och relationer smyger sig in ibland. Dessutom skriver jag skräcknoveller för MIX Förlag, jobbar till vardags som civilanställd på Polisen och har utöver det en del litterära sidoknäck som lektörsläsare, moderator under författarsamtal med mera. I augusti kommer jag vara en av moderatorerna under Crimetime Gotland i Visby. Det ser jag otroligt mycket fram emot – inte minst blir det coolt att få dela scen med min gamla deckaridol Denise Mina. Och eftersom jag inte tyckte det var tillräckligt mycket litteratur i mitt liv är jag numera även en del av redaktionen för litteraturpodden Ett eget rum tillsammans med Marcus Stenberg och Tuva Holmlander. Well. Jag hinner sova, mirakulöst nog, ofta åtta timmar per natt. (Folk brukar fråga.) 

Arbetar du på något eget? En längre text?

Jag har ett par oskrivna historier som marinerats i hjärnan en längre tid och nu vill ut genom tangentbordet. Lite coming of age, lite uppbrottsroman, ganska mycket litterärt mörker. Jag tror och hoppas att det kan bli något längre av det. Sedan ligger jag i startgroparna för ett väldigt nördigt och roligt, än så länge hemligt, novellprojekt ihop med några andra författare. 

Vilka böcker måste vi läsa i sommar? 

Du av Caroline Kepnes, Mr Mercedes av Stephen King, Den vita staden av Karolina Ramqvist och kanske framför allt Fever av Megan Abbott. Hon skriver så förföriskt och snyggt om tonårstid och masshysteri, Abbott. Jag kom att tänka på en yngre och piggare Joyce Carol Oates, med suggestiva ekon av Twin Peaks. För egen del är jag sugen på att läsa Patricia Highsmiths Carol i sommar.

Det händer att jag känner mig stressad över alla böcker som förblir olästa. Hur ska man hinna? Hur ska man kunna sortera och välja rätt?

Åh, det där är ju en ständig ångest man dras med. Jag skulle uppskatta att jag har flera hundra olästa böcker i min bokhylla. Hur väljer man? Hur väljer man rätt, som sagt? Ett tips som jag försöker leva efter, inte bara när det gäller litteratur, är att lita på sin egen magkänsla. Vad vill jag läsa? Vad funkar för mig? Vad funkar inte? Många tråkar sig igenom böcker därför att de tror att de måste. Here’s a secret: du måste inte. Våga lägga ifrån dig böcker som inte ger dig magpirr! Livet är för kort för halvdana läsupplevelser.

Hur ser du på Amazon? Hot eller möjlighet för litteraturen?

Jag skrev nyligen en text på bloggen som tangerade hela den där diskussionen, apropå att Hedengrens bokhandel är nerläggningshotad, och för egen del vill jag helst handla i den fysiska bokhandeln. Läget är nu så ansträngt att vi som konsumenter tvingas välja: vill vi ha kvar bokhandeln annat än på nätet, ja, då måste vi också handla i dem. Och det räcker nog inte att stödshoppa lite halvhjärtat då och då eller skriva på protestlistor när det är för sent. Personligen tycker jag att Amazons monopol är problematiskt, både för fysiska boklådor och mindre förlag. Men här är det viktigt att lägga till att jag bor i Stockholm, med flera bra bokhandlare inom räckhåll. Kanske hade jag varit mer pro-nätbokhandeln (kanske även Amazon) om jag bodde i glesbygd.

Vad läser vi (och hur) om fem år?

Jag tror att den digitala läsningen kommer att gå framåt ännu mer, samtidigt som den klassiska pappersboken överlever. När undergångens dag är här kommer det vara kackerlackorna, Cher och pappersboken, typ. Men det är oroliga tider såklart. Inget kan tas för givet. För mig är litteratur en så sjukt stor del av mitt liv att jag inte kan tänka mig något annat än att vi fortsätter att läsa. Men kanske blir vi läsande typer ännu mindre, nördigare, mer påstridiga. Jag tror att den omtalade branschkrisen kan leda till att mindre förlag blomstrar och förbisedda författarskap lyfts fram. Hoppas det. Angående vad vi läser: jag tror att de sorts litterära thrillers som nu röner stor framgång kommer att fortsätta vinna en bred publik. Och om fem år kanske det snart är dags för en ny roman av Donna Tartt…? Steglitsan var ju jättebra, snudd på Den hemliga historien-bra emellanåt.

Vad mer? 

”There’s more to life than books, you know (but not much more).”

Ett Morrisseycitat funkar väl alltid som avslutning?

Tack, Helena!

/Peo

En kommentar

  1. […] kan jag alltså inte bjuda på idag. Däremot tänkte jag tipsa om att Peo Bengtsson gjort en intervju med mig på sin Books & Dreams-blogg, om litteratur – nutid, framtid, personligt, […]

Kommentera