Halva bokomslaget klart!

Så blev det. Den här bilden ska fronta min bok ”Jag vill vara glad!” som kommer i april, utgiven på FreshEye förlag.

omslag för webben

Lite intill

Jag flydde lite igår också. Promenerade till stan och tog in på ett SPA i några timmar. Idag luktar jag fortfarande himmelskt gott och jag försöker behålla känslan av total ro. Lite lättare den här veckan. Det är sportlov i mellansverige och min telefon är relativt tyst. Då brukar jag arbeta ikapp allt administrativt som ligger i drivor men inte nu, inte den här gången. Den här gången åker jag till havet och läser i några dagar.

Jag tar in på ett pensionat utan andra gäster än jag själv. Och hunden då. Värdinnan låter inte fantastiskt glad i telefonen, jag biter mig i tungan istället för att be om ursäkt för att jag vill boka ett rum. Hon har kanske bara en dålig dag eller kanske det blåser för hårt därute vid havet för att man ska kunna vara mjuk.

Förmodligen struntar jag i vilket. Jag ska läsa.

2014-02-24 14.09.21

Det är så kluvet. Jag borde vara hemma och få allt bortjobbat och jag borde åka iväg för att vila. Jag väger i olika skålar och kommer fram till att jag riskerar att bli sjuk om jag väljer det första alternativet. Väljer jag det andra riskerar jag bara att bli kall av havsvindarna. Men kalla kroppar kan man snabbt värma upp.

Heja Norge!

Precis så intressant är vår egen ”världsnyhet”. Det är bara vi som eventuellt bryr oss.

20140222-221940.jpg

Lördag på landet

Nu åker vi till bästa och ljuvliga och kloka Lina Forss och fikar!

Your browser does not support the video tag

Tre flickor

Jag hade en rätt stor blogg en gång som hette Tre Flickor. Den handlade om mig och döttrarna förstås. Var helt anonym men eftersom man inte kan vara anonym i längden på nätet la jag ner den efter några år. Den var väldigt hudlös och naken. Jag tror jag skrev om precis allt. Särskilt om barnen.

Idag är de inga barn längre. En har hittat sin kärlek i fotograferandet, den andra hittade det i sina illustrationer. Jag skriver. Vi är plötsligt tre kreativa entreprenörer. Och jag är sjukt stolt.

Här är min dotter Saras jobb för Vero Moda. SOM hon har jobbat och slitit. Nu ligger allt ute. Filmen från hennes rum, från hennes bord, intervjuerna hon var så nervös för, illustrationerna som hon slet med både på dagen och på natten när hon vägrade ge sig innan allt var perfekt. 

De där två är min inspiration.

Skärmavbild 2014-02-21 kl. 12.47.35

Jag vill vara glad

Tänk att första dagen på länge, då solen visar sig från en fantastiskt klarblå himmel, då vaknar jag och är tung i hela själen. Som att en rullgardin var neddragen. Jag såg allt i femtio nyanser av grått. Såg mig själv i spegeln och jo, det var olika grå och beiga nyanser i ansiktet som dessutom såg rätt härjat trött och uppgivet ut.

Klart att jag tillåter mig att vara nere för ingenting. Klart jag tillåter mig att vara ledsen. Till och med för ingenting alls. Men jag mår inte så himla bra av det om jag stannar i det tillståndet för länge.

Jag stannade där någon timme. Försökte hitta en anledning till varför jag inte kunde må bra, hittade ingenting som jag egentligen tyckte att jag behövde känna mig så låg för.

Jag tog fram min lilla mall. Första frågan är Vill du vara glad? Här kan jag svara ja eller nej. Förstås. Jag sa ja. Jag vill faktiskt vara glad för jag vet att jag mår bättre då. Det är skönare att vara glad än det är att vara ledsen och behöver jag inte vara mer ledsen så kan jag försöka vara glad.

Och vill jag vara glad men inte är det finns det en enda smart sak som jag kan göra för att få det att hända snabbt: Ändra på något!

Hjärnan gillar när det händer nya saker, jag tänker att jag skakar om den lite så att den glömmer att vara så himla nere.

Jag tog en ny buss (upptäcker till min LYCKA att jag har en buss som går nästan utanför min dörr hela vägen till Blockhusudden!) till Djurgårdsbron och stannade till vid en karta, kollade vägen, sa till hunden att nu, nu är det bara att gå och så gick vi. Ute i solen i nästan två timmar. Nytt att titta på överallt.

2014-02-17 13.54.54 2014-02-17 13.49.56

Jag gapskrattade inte när jag åkte hem och det är inte meningen heller när jag säger att vi kan träna på att vara glada. Däremot åkte jag (den nya bussen förstås!) hem och var lätt runt hjärtat, fylld av dofter, ljus och egna tankar. Imorgon är det tre föreläsningar på raken på en skola. Nu är jag redo. Laddad med energi. Tack solen!

Om sociala medier och ungarna

2014-02-14 09.18.54

Det går aldrig att förbereda sig på hur publiken ser ut när jag ska föreläsa för ungar om internet, sociala medier, respekt, ansvar och möjligheter.

Idag fick jag träffa ca 100 personer som gick i årskurs 3-5. En sådan föreläsning är lätt svettig, jag måste behålla deras intresse i dryga timmen. Myrorna börjar spritta i brallorna ungefär då, precis när jag är klar. De har tusentals frågor, vill berätta allt de varit med om på nätet, vill veta och fråga. Och när jag är klar … då har jag dem runt omkring mig. Idag mer än någonsin. Jag tappade nästan balansen. De flög på mig, skulle krama, vara nära, fråga mer, berätta ännu mer. Jag tänkte att det är så Erik Saade känner sig efter en show i ett köpcentrum någonstans i Sverige. Och jag njöt. Visade alla balla appar jag hade pratat om, svarade på frågor om hur gammal jag var och vad min hund heter. Jag tror att jag måste ha en sådan där dos av oförställt engagemang regelbundet för att överleva.

2014-02-14 09.44.42

Någon timmes lunch och paus och därefter föreläsning för ungarna i årskurs 6-9. Ett helt annat ”gig”. Mer rakt på, mer konkret och de sitter som ljus, lyssnar och lutar sig framåt och när jag är klar kommer de fram, i klungor. Vill hänga med mig på Instagram, frågar, säger att jag var skitbra, en tjej lägger armen runt min midja och säger att hon vill ha mig som bästa kompis.

När jag åker hem med blommor och presenter vill jag tro att jag har nått fram till några och hjärtat är liksom fullt av mjukt ludd och vetskapen om att de faktiskt är precis som vi vuxna. Visar jag respekt och omtanke, visar jag att jag på riktigt lyssnar och tycker om dem så får jag samma sak tillbaka.

2014-02-14 15.24.59Ni var grymma!

Dagens föreläsning

Raka vägen till en skola någonstans utanför Stockholm. På vägen pluggar jag lite föreläsning och slänger ett öga på en scen i nästa roman. Älska åka tunnelbana.

20140214-093121.jpg

20140214-093131.jpg

Allt för din skull

En viktig sak jag lärde mig när jag lärde mig hantverket, när jag lärde mig att skriva så att det kunde räcka till en hel roman var att gräva där jag stod. Det tog ett tag, det var inte helt lätt eftersom det som ligger närmast faktiskt inte är helt självklart intressant. För en själv.

Med romanen Jag älskar dig inte, grävde jag i min närhet, i själ och hjärta. Jag skrev så att det gjorde ont. När jag skrev Allt för din skull grävde jag på en annan plats, i gropen med känslor och upplevelser. Nystade upp och trasslade till en historia. Visste vad jag ville gestalta och återge och berätta.

Den 13 mars kommer Allt för din skull i pocket. Jag lovar att du inte lämnar boken oberörd.

pocketomslagAllt för din skull
Karoline är noga med att be till Gud innan hon somnar. Hon ber att han aldrig ska ta sin hand ifrån henne, att han ska förlåta henne för allt så att hon inte är en syndare. Hon är noga med att be rätt. Hon försöker göra allt rätt, precis som mamma och Gud vill. Det är lätt när man är liten och söt, men när Karolines kropp växer och känslorna pirrar tvingar mamma henne att skyla sig. Karoline förstår att hon är ful, vet att hon inte duger och hatar kroppen som växer. Hon jagar sin älskade mammas bekräftelse och lyssnar efter en Gud som tystnat.

Men närmare än hon kan ana finns någon som tycker att hon är fulländad. Församlingens pastor, hennes morbror Aron, försäkrar henne att Gud lyssnar och att hon är vacker som en ängel. Aron är den enda som ser henne, som tar i henne med mjuka händer och säger att hon är vacker.

Allt för din skull är en berättelse om längtan efter och rädsla för kärlek. Om att bli vuxen och att våga bryta sig loss.

 

Nätjätten Amazon är på ingång

Och sällan har väl folk jag pratar med pendlat från den ena övertygelsen till den andra. Sällan möter jag någon som befinner sig lugn och cool och lite lagom i mitten av åsikterna där den ena är säker på att detta blir bokhandlarnas död och den andra övertygad om att det kommer att rocka branschen. På ett bra sätt.

Någonting som jag länge funderat över är när våra bokhandlare ska riva upp hela sitt koncept och låta alla bitar falla ner på ett skissbord. När ska butikerna lägga in en högre växel och verkligen bli vad litteraturen de har i hyllorna är – en upplevelse?

Klart att jag framför allt tänker på den yngre generationen. Vi har rätt lätt för att förfasa oss över att ungarna inte läser, att de hellre hänger framför ett spännande datorspel eller för att de allra mest lägger tid på de sociala medierna. Jag hör i det där, ständigt pågående (viktiga!) samtalet att vi då suckar över nätet, över barns ointresse av kultur och litteratur. Inte så ofta (någonsin?) hör jag dock någon som undrar över andra faktorer. Jag har länge undrat över bokbutikernas till synes ointresse inför den/de generationerna. De där ungarna och människorna som drivs av lust, som vill ha upplevelser, som vill känna och interagera! Varje butiks framtidskunder. När ska vi fånga upp dem?

Istället för att förfasas över näthandeln och hur den underminerar möjligheten för boklådor att fortsätta existera skulle jag önska att någon vände på steken: Vad kan vi göra som inte bokhandeln på nätet kan göra?

Ni kan göra mitt besök till en upplevelse!

bild 1Igår läste jag en spännande artikel om bokkedjan Foyles i England. VD menar att nyckeln till deras framgångar (ja, de lyckas jättebra!) är att inte ta upp kampen om priset utan att istället vara bäst på andra sätt, att utmärka sig så mycket som möjligt.

Wow för en bokbutik som är inredd som ett vardagsrum, en hemmiljö? Med soffor och utställda fåtöljer med läslampor där jag kan sitta en liten stund för att bläddra i en bok? Var är musiken? Kan jag få njuta av min upplevelse med behaglig musik, gå på vackra mattor, stanna till i en bar för att ta ett glas vin, en kopp kaffe, någonting att äta? Kanske det finns några iPads där jag kan gå in på förinställda bokmärken och läsa mer om författaren, om romanen jag håller i handen. Böcker som har blivit film … kan jag få köpa filmen? Kan den stå i samma hylla till och med? Och wow om jag, när jag går därifrån, kan köpa med mig lite choklad, ett par dagstidningar, kanske från ett annat land?

Och hur ska vi få ungarna att dra förbi bokhandeln på väg hem från skolan? Hur ska vi locka dem in till all litteratur, alla hyllor som är välfyllda av fantastiska berättelser?

Vi måste möta ungdomarna där de står, inte där vi vill att de ska vara. Boklådorna behöver fundera ett par varv för att inte tappa den kommande jättestora kundgruppen. Här är mina gratistips:

Skärmavbild 2014-02-09 kl. 13.42.05Ös på med musik. Och jo, den ska nog vara mer åt hållet hitlista än åt det klassiska hållet. Inred butiken med soffor för häng, ställ ut några TV-spel, några datorer, tidningar, aktuella recensioner på båda spel, film och böcker.

Ladda en bar med kaffe och latte och juice, vitamindrycker, mackor och snacks, tänd massor med levande ljus. Inred inte som en bokbutik i traditionell bemärkelse, inred ballt, coolt, snyggt, modernt, ta ut svängarna, häng upp en cykel i taket, ställ dit en häst i plast, gör en vägg till ett akvarium. Det ska finnas någonting att upptäcka överallt och hela tiden.

Bilden är från The Last Bookstore, en bokbutik i Los Angeles. På deras webbsida kan du gå runt i butiken, det är lätt att tänka sig några timmar där. Roligt, smart, för alla (på nedre våningen säljs samtliga böcker för 1 USD). Säg den näthandlare som kan skapa en sådan upplevelse som de har gjort?

Klart vi kan få ungarna att komma in till bokbutikerna! Klart bokhandlarna med sina fantastiska butiker och utbud kan erbjuda mängder av saker som en näthandel aldrig kan göra. Fokusera på möjligheterna istället för att redan nu ge upp.