Som en raket i hasorna på Sigge

I helgen fick jag ett meddelande på twitter om att min bok låg på första plats på Bokus topplista. Herregud tänkte jag och gick in och då hade den ramlat ner till plats 11. MEN ÄNDÅ!

Skärmavbild 2014-04-28 kl. 13.26.38

Jag låg alltså, även om det inte finns några som helst bevis för detta än just den där tweeten, under en dag, före Sigge Eklunds hårdlanserade roman (som säkert är fantastiskt bra!) och Kapten Klänning (som ÄR fantastiskt bra … eller i alla fall läsvärd)!

Bara känslan var ju lite härlig och min bok ligger fortfarande hyfsat till. Väl exponerad på första sidan och inte minst, på andra plats på topplistan inom kategorin Familj & Hälsa. Och där behöver jag i alla fall inte konkurrera med Sigge Eklund.

Att träna på att vara glad

Idag kommer den ut i butik, min fina bok Jag vill vara glad! I dagarna smids det planer på en turné till en massa olika platser i landet för att jag ska få prata om min bok. Klart just nu är att jag kommer till Strängnäs den 13 maj och till Mariefred den 15 maj. Det blir kvällsmingel och prat och signering.

På annandagen satt jag i Nyhetsmorgon och pratade om min bok ”Jag vill vara glad!” Nio minuter går svindlande fort. Klippet finns här!

Skärmavbild 2014-04-24 kl. 07.27.05

Först jag, sedan briljanta Henrik Fexeus

Ett gäng fantastiska människor som är en del av både mitt och Henriks förlag fick vi träffa häromdagen! Jag föreläste först, sedan Henrik. Underbara människor. Glada och varma och jag hade kunnat hänga med dem hela dagen men de skulle ut på överraskningar resten av dagen och kvällen var planerad till restaurang xxxxxxx (<— överraskning det också!).

bild 1

Jag kom lite tidigt till receptionen på Bonnier och helt med avsikt. Få ställen är så innerligt trevliga att hänga på! Inte minst tack vare Nina som står bakom disken. Helt unikt underbar kvinna som känner alla och ler hela tiden och pratar och pratar och vi pratar och pratar mer och så skvallrar vi lite och sedan beter vi oss som vuxna och dricker kaffe. Genom receptionen passerar i princip vem som helst. När jag satt där idag passerade en Mycket Känd Författare (som inte visste vad som en gång hände hans pappersmanus viskade Nina till mig och log och sa att hon då trodde världen skulle gå under), sedan kom en annan Mycket Känd Författare och svepte förbi och däremellan några, som efter kroppsspråket att döma, var sådana som jag var en gång, sådana som kommit in på stora förlaget med ett debutantmanus och kanske kände doften av ett avtal.

bild 2

Konferensen drog igång. Jag körde min föreläsning om att vara glad och varför det är så himla bra att träna på att vara glad. Jag har en helt analog föreläsning. Ingen dator, ingen projektor eller fin presentation. Bara whiteboard med pennor i olika färger. Henrik däremot, han hade en av de snyggaste presentationerna till sin föreläsning som jag sett. Fascinerad och imponerad men jag kan ändå inte tänka mig någon sådan till min föreläsning. Kanske jag borde. Kanske inte. Jag blir för kontrollerad av ett bildspel, trots att jag håller i fjärrkontrollen själv. Tror jag.

bild 3

TACK alla på AdLibris. Jag vet att resten av dagen blev kanon! Inte minst för att solen kom fram. Jag fick ju reda på vad ni skulle göra!

 

 

Ge dig själv en daglig dos av sånt som får dig att le

Ibland behöver jag vila från dagstidningar och webbsidor som jobbar hårt för att ge mig dagens nyheter. Det är för mycket skit som händer, för många som lider, för många som dödas, för många som är vidriga mot varandra, för mycket som håller på att gå åt skogen. Jag är inte så bra på distans i sådana lägen utan riskerar istället att fungera som en wettex-duk, villig och angelägen om att absorbera allt i min väg.

Min bok Jag vill vara glad! har blivit lite som min egen handbok. Jag måste påminna mig om hur jag kan träna min hjärna för att rädda mig själv. Alltså rädda mig själv så att jag orkar, klarar, KAN. Allt det som har med livet att göra.

Skärmavbild 2014-04-09 kl. 11.04.37

Nu har jag en facebooksida för boken. Hoppas att du också har facebook så att du kan gå in och gilla sidan för där kommer jag att lägga upp utdrag ur boken, tips och verktyg för hur vi kan klara av livet lite enklare. Och varför det är väldigt smart att ha en sådan här lapp på spegeln.

Välkommen!

Hej igen Göteborg!

Jag hade en föreläsning i Göteborg idag. För en helt underbar grupp människor! Tack – ni vet vilka ni är och tack för att jag fick vara en del av er dag.

Föreläsningen hölls på MITT hotell. Det hotell som faktiskt förändrade mitt liv, min riktning i livet. Ja, inte hotellet så … men tiden jag hade där blev en vattendelare. En liten milstolpe för den 25-åriga kvinnan som inte visste allt.

Innan föreläsningen idag hade jag tid för att gå runt. Jag mötte främmande människor, sådana som har hotellet som ”sitt” idag. De hade ingen aning om mig, att jag såg allt som ”mitt”. Fortfarande.

Jag gick i korridorer som såg likadana ut idag som då. Fotograferade fönstret till mitt arbetsrum, dörren in till bagagerummet där vi stod och tjuvrökte med killarna som skötte parkering och gästernas väskor, fåtöljerna som var för snäva för Michael Jacksons livvakter så att vi fick buda över nya … Varje del av hotellet känner jag, det är alltid så häftigt att komma tillbaka till en plats som för alltid kommer att sitta i ryggraden.

Och jo, föreläsningen gick så bra!

20140410-220206.jpg

20140410-220216.jpg

20140410-220224.jpg

20140410-220232.jpg

20140410-220244.jpg

Tårtkalas

Mina dagar för administration blir ju rätt tysta. Jag jobbar själv, fikar själv, äter lunch själv men häromdagen gick jag med tårta till mina kompisar på Talarforum. De fick chokladmousse med hallonkräm och min bok och jag fick sällskap.

2014-04-01 14.28.33

 

Det är så bra människor på Talarforum. Jag blir lika glad varje gång de ringer och vill skicka iväg mig på uppdrag. De sköter allt alldeles utmärkt, ser till så att kund och föreläsare känner sig lugna och nöjda och kollar upp allt efter genomfört arrangemang. De är aldrig omöjliga, alltid vänliga och snälla, det är ett nöje att jobba med alla där.

2014-04-01 15.01.45

Jag lämnade tårta, vi fikade, pratade död och olyckor (jo, det blev lite så … förlåt), hundar, kastrering, mystiska fastigheter, råttor som dansar på bord och hundar som sitter på fötter. Jag har visserligen ett fantastiskt roligt jobb (det roligaste jag har haft?) men att för en liten stund få känna sig som en del av ett gäng som samlas i köket och fikar och pratar om allt möjligt, det är rätt oslagbart mysigt. Det också.

En föreläsning om att överleva livet

Igår satt jag och jobbade i lugn och ro och med FOKUS på föreläsning jag ska ha idag (om en liten stund!). Då mailar Mia och frågar vad jag håller på med och jag säger att jag sitter här och jobbar och tänker att det var en konstig fråga. Men rätt berättigad. När jag väcker min mobil som somnat utan lov, har jag en triljon missade samtal från både Mia och hennes man Micke.

BOKEN HAR JU KOMMIT!

Det gick inte att jobba så fokuserat mer. Jag kastade mig och hunden på bussen och åkte till deras kontor. Vi skrattade och gjorde några piruetter och packade lite böcker i lådor och påsar som jag gick med till posten. Boken ska ut. Fort och snabbt. Många väntar på att få se vad den egentligen handlar om.

Skärmavbild 2014-03-26 kl. 14.39.28

Den finns att beställa på Bokus NU.

Bor du i Stockholm kan du också komma till föreläsningen jag ska ha om just det jag har skrivit i boken! På Palace hotel den 20 maj, när våren har landat och kopplat sitt mjuka grepp runt hela stan. Kanske syrenerna intill hotellet, på Vanadisplan, blommar då. Kanske jag kan stjäla en kvist på väg hem.

Boka in dig på föreläsningen här! 

Nu ska jag föreläsa för 190 personer.

 

Blir det alltid som vi tänkt oss?

Jag har behövt ställa mig den frågan flera gånger då det finns en föreläsning som hålls av Olof Röhlander som heter så. Jag har fått förmånen att en gång föreläsa tillsammans med Olof. Han är en fantastisk person och hans föreläsning är underbar. Men då, då när jag föreläste tillsammans med honom sa jag nej, nej nej nej, akta dig för att tro att det alltid blir som vi har tänkt oss för det blir det inte.

Självklart finns det nyanser i detta. Jag vet att Olof vill att vi sätter upp mål med både dagar och liv. Det gör jag också, det vill jag också. Jag har mål för varje dag. Jag behöver det, jag mår bättre av att ha det, det driver mig framåt och jag vill gå framåt. Självklart blir det som vi tänker oss att det ska bli för om du går upp en morgon och ser dig själv i spegeln och tänker att det här blir en skitdag då är chansen rätt stor att det blir en skitdag. Hjärnan ligger och tjuvlyssnar på det vi tänker och säger och så agerar den utifrån det.

Vad jag däremot vet är att livet inte blir som vi tänker oss. Aldrig någonsin. Vad jag reserverar mig för är att vi ska tro att det kommer att bli som vi har tänkt oss för det blir det inte och när det inte blir det eller när livet bjuder oss på motgångar som vi aldrig hade kunnat fantisera om eller planera för … ja då kraschar vi rätt lätt. Målplaner försvinner, mattor dras undan våra fötter, kartan över livet vi hade tänkt oss brinner upp och vi tror att vi kommer att dö. I sorg, saknad, förtvivlan. Livet blir aldrig som vi tänkt oss att det ska bli.

Jag skrev boken ”Jag vill vara glad!” för att berätta om hur jag själv bygger min egen krockkudde för att överleva livet. Klart jag vill planera, klart jag har mål men jag vet att livet kommer att hitta på någonting på vägen och för att klara det måste jag träna så att jag står hyfsat upprätt trots att det inte blir som jag tänker mig.

Skärmavbild 2014-03-26 kl. 07.55.30

Ska vi klara av det här livet krävs inte bara en plan. Det krävs verktyg och stötdämpare, hängslen och livremmar, livlinor och skyddsnät. De får jag genom att träna på att förhålla mig till det som sker på det sätt som gör att jag kan gå en bit till.

Jag vet att det aldrig blir som jag har tänkt mig, någon sa att Gud skrattar när vi planerar framåt i tiden men det är klart att vi måste göra, har vi inget mål lär vi hamna på en plats vi inte hade tänkt oss att hamna på men vi behöver rusta oss för att kunna orka hela vägen dit. Oavsett vad livet har i den hemliga lådan som det står vårt namn på.

Den 20 maj föreläser jag på Palace Hotel i Stockholm. Jag ska försöka förklara mer då.

Halva bokomslaget klart!

Så blev det. Den här bilden ska fronta min bok ”Jag vill vara glad!” som kommer i april, utgiven på FreshEye förlag.

omslag för webben

Jag vill vara glad

Tänk att första dagen på länge, då solen visar sig från en fantastiskt klarblå himmel, då vaknar jag och är tung i hela själen. Som att en rullgardin var neddragen. Jag såg allt i femtio nyanser av grått. Såg mig själv i spegeln och jo, det var olika grå och beiga nyanser i ansiktet som dessutom såg rätt härjat trött och uppgivet ut.

Klart att jag tillåter mig att vara nere för ingenting. Klart jag tillåter mig att vara ledsen. Till och med för ingenting alls. Men jag mår inte så himla bra av det om jag stannar i det tillståndet för länge.

Jag stannade där någon timme. Försökte hitta en anledning till varför jag inte kunde må bra, hittade ingenting som jag egentligen tyckte att jag behövde känna mig så låg för.

Jag tog fram min lilla mall. Första frågan är Vill du vara glad? Här kan jag svara ja eller nej. Förstås. Jag sa ja. Jag vill faktiskt vara glad för jag vet att jag mår bättre då. Det är skönare att vara glad än det är att vara ledsen och behöver jag inte vara mer ledsen så kan jag försöka vara glad.

Och vill jag vara glad men inte är det finns det en enda smart sak som jag kan göra för att få det att hända snabbt: Ändra på något!

Hjärnan gillar när det händer nya saker, jag tänker att jag skakar om den lite så att den glömmer att vara så himla nere.

Jag tog en ny buss (upptäcker till min LYCKA att jag har en buss som går nästan utanför min dörr hela vägen till Blockhusudden!) till Djurgårdsbron och stannade till vid en karta, kollade vägen, sa till hunden att nu, nu är det bara att gå och så gick vi. Ute i solen i nästan två timmar. Nytt att titta på överallt.

2014-02-17 13.54.54 2014-02-17 13.49.56

Jag gapskrattade inte när jag åkte hem och det är inte meningen heller när jag säger att vi kan träna på att vara glada. Däremot åkte jag (den nya bussen förstås!) hem och var lätt runt hjärtat, fylld av dofter, ljus och egna tankar. Imorgon är det tre föreläsningar på raken på en skola. Nu är jag redo. Laddad med energi. Tack solen!