Måndagen börjar YPPERLIGT

Hemma från en superlyckad lunch.

 

 

Fina, fina, fina Alle Eriksson och jag lunchade på Lao Wai, vegetarisk kinarestaurang på Luntmakargatan i Stockholm.

Trångt, knökfullt, spartanskt.
EN rätt på menyn.
Gott och hett och helt vegetariskt.

Very trevligt.

Sen drack vi kaffe på Espresso House och pratade vidare, och tja, det var en på alla sätt FENOMENAL lunch.

bild 1

bild 2

bild 3

Gästinlägg: Sofia Fritzson

Idag offentliggör Harlequin vilka fem bidrag som gått vidare i deras tävling.
Jag följer tävlingen med stor spänning. Jag känner flera som är med och jag ser så fram emot att få läsa det vinnande bidraget, som ju kommer att bli en BOK.

Peppen!

Vi är många i Sverige som läser och älskar romance.
Och vi blir allt fler som skriver.
En författare som jag har höga förhoppningar om är Sofia Fritzon.
Vi träffades på en av mina kurser och vi har fortsatt ses i olika sammanhang.
Sofia brinner minst lika mycket som jag för den här genren och därför blev jag jätteglad när hon tackade ja till att gästblogga hos mig.

Så, det är en ära att få presentera henne idag.
Välkommen och varsågod, Sofia.

Romanceförfattaren  Sofia Fritzson

Romanceförfattaren
Sofia Fritzson

Hej!
Jag heter Sofia Fritzson och jag är beroende av romance. Jag har varit en bokslukare i hela mitt liv, men det är först under de senaste åren som jag har förstått att de böcker jag älskar att läsa hör till genren romance.

Jag vet inte exakt vad det är med romance-böcker som berör mig så starkt, men det är som om de snuddar vid något inom mig som jag trodde att jag hade glömt bort, växt ifrån eller bara förlorat. De ger mig en underbar verklighetsflykt från vardagen och det enda som existerar är hjälten, hjältinnan och deras relation. Det kan låta fånigt. Det kan låta klyschigt. Det kan till och med låta banalt. Men det är det inte. För om det är det, så är det ingen skickligt skriven romance.

En skickligt skriven romance-bok är allt du önskar, allt du drömmer om, allt du vill ha och lite till. Det är lätt att avfärda dessa böcker som lättsamma och känslosamma, men vad det egentligen handlar om är att blotta sig själv och våga visa sina brister och svagheter för någon annan, det handlar även om ömhet, tillit, respekt, närhet och intimitet.

Jag bestämde mig aldrig för att börja skriva romance, men jag tror det var meningen att det skulle bli så. För många år sedan gick förlaget Harlequin ut med en efterlysning på sin hemsida, de sökte svenskskrivna manus i svenska miljöer. Jag var väl bekant med deras utgivning och hade hittat min favoritförfattare Nora Roberts som jag slukade allt av. Detta blev startskottet för mig, från att ha skrivit berättelser, brev och noveller försökte jag nu skriva ett bokmanus. Disciplin var inget jag hade på den tiden och det tog mig flera år att bli klar. Vid det laget hade Twilight-febern drabbat landet och jag fastnade i Young Adult-litteraturen. Men sen, tack vare Simona, började romancen bli synlig i Sverige, och när hon började hålla skrivarkurser anmälde jag mig genast till den första helgkursen i juni 2013. Precis där och då tror jag att romancen fångade mitt hjärta för alltid.

Jag hade ett råmanus till en paranormal romance och efter kursen skrev jag om det och putsade upp det, men jag hittade inget förlag som jag trodde skulle ta emot en övernaturlig romance så det manuset blev liggande. Istället skrev jag sju romantiska och erotiska noveller som jag gav ut digitalt under namnet Iza Melody Frost. Novellerna gavs ut under våren och sommaren 2014. I våras fick jag även reda på att jag vunnit e-bokhandeln Ditos tävling i Serialized Fiction och att min följetong skulle ges ut digitalt och som print on demand under hösten 2014. Följetongen heter Dödskyssen och handlar om en dödsängel som blir förälskad i en människa vars själ hon ska hämta. Det är en romantisk och bitterljuv historia, men med ett slut som inte tillfredsställer vana romance-älskare. Till er vill jag säga: Lugn, bara lugn, det blir en fortsättning och den kommer under 2015!

Vad hände med det där övernaturliga romance-manuset som jag färdigställde efter kursen? Jag skickade aldrig in det till förlag, men nu är det med i Harlequins författartävling. Jag vet inte hur det kommer att gå, men en sak vet jag: Jag lever, jag skriver, jag läser romance. Gör mig gärna sällskap!

/Sofia Fritzson

www.sofiafritzson.com
www.izadoramelodyfrost.wordpress.com

Omslag novellsamling

cover1-216x324

Tydligen var jag bara hungrig

För nu har jag ätit ugnsrostade rotsaker (palsternacka, kålrot, rotselleri och morötter) med chevré samt obscent mycket kladdkaka (börjar allvarligt oroa mig för klänningen på tisdag) och nu mår jag prima.

Jag redigerar (satan vad bra det går), lyssnar på Dixie Chicks och tänker att det är ju ändå rätt okej det här, livet.

MEN DET GÅR NOG ÖVER NÄRSOMHELST.

Vill ni sitta med ert adventsmys ifred?

Eller får jag störa med lite avundsjuksframkallande planer?

Alltså den här veckan jag har framför mig.

Jag har döpt den till: Veckan Då Det Aldrig Varit Mindre Synd Om Simona.

Imorgon: superbt möte med superb kvinna för superb intervju till min superba bok. Vi ska äta vegansk kinamat och jag tror hon kommer vara BLÄNDANDE, hashtag Ilovemylife.
Imorgon, forts: Förlaget ska bjuda mig på finmiddag och fira de ENORMA framgångarna med En enda natt. Jag ska äta dyra skaldjur och fnissa.

Tisdag: Books and Dreams-event. Kommer bli KUL.

Onsdag: Jag ska bjuda en person på middag för mer research. Tror det kommer bli OUTSTANDING.

Torsdag: Författarjulbord.

All tid däremellan: 1)sminka mig 2)redigera

STACKARS MIG.
Not.

Well aren´t we in a chipper mood today

Jag lägger länken här, som jag läst idag.

Jag är på så dåligt humör idag att jag avstår från att säga NÅGOT.

Det skulle bara bli nåt elakt och cyniskt om män och familjer.

Frukostmöte is da shit

I morse gick jag upp klockan sex, tog ett tidigt tåg in till city och träffade en person som jag intervjuade i fyra timmar.

Vi åt frukost på Grand Central. Jag åt vaniljyoghurt med granola, surdegsbröd med ost, croissant med marmelad, ägg, pannkaka med grädde och sylt.

Och typ åtta muggar te.
Jag sa ju att vi satt i fyra timmar.

Galet lyckat.

Nu är jag trött pga gick upp sex i morse.

bild

All I want is for it to be over

Veckorna med barnen går så fort och vips sitter mamman med en klump i magen.
I helgen är det f*cking advent.
Hur kan man hata julen mer för varje år?

Jag som ÄLSKADE julen som barn, som ung, som gift.

Nu HATAR jag den.
Hatar december. Hatar kärnfamiljer.

Omoget, otacksamt och alla andra o-saker man kan vara.

(OBS OBS OBS: inget pepp i kommentarerna, tack så mycket.)

Och ja.

Jag tänker eventuellt vara precis så här bitter och sur och förstöra stämningen hela f*cking december.

Varsågoda.
Se det som en tidig juklapp.

(Och nej, det är inte SYND om mig.)

A1103A-lg

Den fanns inte i större storlek, okej.

Så.
Det slog mig PLÖTSLIGT att jag ska stå på scen, i Stockholm, inför flera hundra personer, min förläggare, kompisar och TILLSAMMANS med bland annat superstjärnorna Kepler.

Och jag blev nervös.

Så jag gjorde som varje normal kvinna skulle ha gjort – jag köpte en klänning.

En snygg (ja, den är svart) spetsklänning.

Lite svår att få igen i ryggen pga, eh, en viss rondör, men jag köpte den ändå.

Sen åkte jag hem och åt en JÄTTJÄTTEportion glass med chokladsås. Och en ostmacka.

Vad är ordet jag söker?

Just det.

O-G-E-N-O-M-T-Ä-N-K-T

Ground Zero

Tänker ni på det när ni skriver?
Att etablera ett Ground Zero i första kapitlet, att visa hur karaktärernas vardag ser ut INNAN allt det som är er bok och handling sparkar igång?

Så viktigt.

Och svårt.

Och kul.